Ett provrör med ett lungcancerprov. Just lungcancer är den cancerform av de 17 undersökta som påverkas starkast av vår miljö, där rökning är den vanligaste orsaken till sjukdomen. Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Ny forskning: slumpen vanligaste orsaken till cancer

Cancer beror på att viktiga gener i vår arvsmassa förändras och celler börja dela sig obehindrat. Nu visar en amerikansk forskargrupp att det inte bara beror på arv och miljö – utan också på ren och skär otur. Hela två tredjedelar av de farliga förändringarna är slumpmässiga och inget som vi kan styra över.

Om man söker på internet om orsaker till varför man får cancer, hittar man oftast två huvudsakliga förklaringar. Dels hur miljön runt omkring påverkar och hur man lever sitt liv, och dels hur ens arvsmassa ser ut och vilka anlag man har.

Oavsett beror cancern på slumpmässiga mutationer, som gör att cellerna börjar dela på sig obehindrat, men de här mutationerna kan alltså ha påverkats på olika sätt.

Två tredjedelar av förändringarna är... bara otur

Nu har en forskargrupp från Johns Hopkinsuniversitetet räknat på vad det är som styr sannolikheten att sådana här mutationer ska uppstå.

De har undersökt 17 typer av cancer, och med hjälp av avancerade matematiska modeller har de kommit fram till att hela två tredjedelar av de mutationer som orsakar cancer kommer utav ren och skär slump – en slumpmässighet som vi människor inte kan påverka.

Det kan också förklara varför cancer är vanligare hos äldre människor. Ju äldre man blir, desto fler celldelningar, och desto större blir risken att det någon gång går fel.

Rökning fortfarande stor påverkan

Den cancer som vi löper störst risk att få på grund av våra levnadsvanor, enligt forskarna är lungcancer, som påverkas av rökning. Cancer i bukspottskörteln, å andra sidan, är en av de cancrar som man riskerar att få på grund av ärftliga faktorer.

Däremot är till exempel cancer i form av hjärntumörer, eller leukemi exempel på cancertyper där slumpen verkar vara det mest avgörande.

– Den stora behållningen med den här artikeln är i mina ögon att man jämfört de här olika faktorerna, och lyckats få fram ett sannolikhetsvärde på var och en av dem, säger Philip Gerlee, forskarassistent i Matematiska vetenskaper vid Chalmers i Göteborg, som forskar inom biologisk matematik med fokus på just cancertillväxt och som läst den nya studien som publiceras i Science.

Enligt forskarna kan alltså synen behöva förändras på hur vi ser på en del cancerförebyggande åtgärder.

– Våra resultat visar att det finns cancrar som faktiskt inte är möjliga att förebygga, eftersom de uppkommer på det här slumpartade och oturliga sättet. Det gör att man borde lägga mer krut på forskning som handlar om att ta död på cancern när den väl uppkommit, säger Bert Vogelstein, cancerforskare vid Johns Hopkinsuniversitetet och en av forskarna bakom studien.

Mindre skuld för patienter

Utöver att resultaten kan påverka framtida cancerforskning och -förebyggande åtgärder, så kanske det viktigaste budskapet riktas till alla de som drabbas av sjukdomen, enligt Bert Vogelstein.

– Vi tar bort mycket av den skuld man kan känna om man drabbas av cancer. Speciellt om man vet med sig att man har levt ett hälsosamt liv. Vi visar också att de flesta cancrar som barn drabbas av är helt och hållet slumpmässiga. På så sätt flyttar man bort bördan från förtvivlade föräldrar som kan känna skuld gentemot sitt barn, säger Bert Vogelstein.

Ett aber kvarstår

Forskarna bakom studien har dock tidigare blivit kritiserade för sina uträkningar, bland annat för att de har jämfört risken för mutationer i olika vävnader i kroppen på ett sätt som inte alla håller med om, enligt Philip Gerlee.

– Det tycks inte som man har svarat mot den kritiken här, så det återstår att se hur den här artikeln tas emot i forskarvärlden, säger han.

Referens: Cristian Tomasetti et al. Stem cell divisions, somatic mutations, cancer etiology, and cancer prevention. Science, 2017. DOI: 10.1126/science.aaf9011

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer