Näsor med något smalare luftvägar hinner värma upp luften innan den når lungorna. Foto: TT

Därför ser din näsa ut som den gör

Uppdaterad
Publicerad

Det är inte bara vår hud som på ett tydligt sätt har anpassat sig till vilket klimat vi har levt i. Även våra näsor har utsatts för det naturliga urvalet – och framförallt våra näsborrar.

Människor från olika delar av världen har generellt lite olika form på sina näsor. Men vad det beror på har inte varit självklart.

För att ta reda på det jämförde en grupp forskare fyra olika grupper av människor: personer från västra Afrika, östra- och södra Asien, och norra Europa.

Genom statistiskt avancerade metoder kunde man se att våra näsor inte bara ser ut som de gör av en slump: de tycks faktiskt vara klimatanpassade.

– Inom evolutionsbiologin skiljer man på egenskaper som uppstått och spridit sig av en slump och egenskaper som det faktiskt har funnits en evolutionär fördel att ha. Här visar man att människor på de norra delarna av norra halvklotet har något smalare näsor och smalare luftvägar, vilket skulle kunna vara en anpassning till ett kallare och torrare klimat, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Näsborrar som lungornas klimatkammare

De smalare luftvägarna gör att det tar längre tid för luften som vi andas in att nå lungorna. Det är viktigt, eftersom lungorna inte kan ta upp vilken luft som helst – luften måste nämligen ha en viss fuktighet och temperatur för att vi ska kunna tillgodogöra oss syret.

– I en smalare näsa blir det trängre, och luften måste stanna kvar längre för att värmas upp och dessutom uppnå en lämplig fuktighet, säger Hans Ellegren.

En av många anpassningar

Sedan tidigare vet man att minskad pigmentering på huden är en anpassning till den lägre solexponeringen på nordliga breddgrader.

Det finns också forskning som har visat hur personer från Himalayas bergstrakter bär på en mutation som gör att de har en förbättrad syreupptagningsförmåga.

– Nu kan vi alltså även lägga till näsans och näsborrarnas utformning till egenskaper som ganska nyligen utvecklats för att anpassa sig till ett visst klimat. Ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv är det en spännande upptäckt, säger Hans Ellegren.

Referens: Arslan A. Zaidi et al. Investigating the case of human nose shape and climate adaption. PLOS Genetics, 2017. DOI: 10.1371/journal.pgen.1006616

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.