Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Med fler och fler värmeböljor varje år kommer ca 500 miljoner människor att påverkas allvarligt i slutet av seklet, det menar ny forskning från Göteborgs universitet.

Ny forskning visar: Fem extra värmeböljor per år

Uppdaterad
Publicerad

Ny forskning från Göteborgs universitet visar att Sydasien kommer att få fem extra värmeböljor per år – om utsläppen fortsätter som idag.  

Resultatet kan bli matbrist, dödsfall och flyktingströmmar. Även Sverige påverkas.  

Anledningen är att Sverige ligger nära det arktiska området som har visat sig värmas upp mer av utsläpp än andra platser i världen.   

Trots att Sverige spås få ett högre antal värmeböljor, är det i länder i Sydasien – som redan i dag är svårt drabbade av torka och tätt befolkade – som forskarna ser stora konsekvenser. Bland annat i Indien och Pakistan där värmeböljor med temperaturer över 40 grader i skuggan är direkt livshotande.  

– Det är mycket allvarligt. Om man har långvarig hög temperatur så kommer det bli svårt för människor att bo där, säger Deliang Chen.  

Halv miljard riskerar drabbas

Deliang Chen är en av författarna till den nyligen publicerade artikeln Future Population Exposure to Daytime and Nighttime Heat Waves in South Asia där forskare för första gången har studerat hur sambandet mellan extremvärme och tätt befolkade områden påverkar klimatkrisen.  

Det de upptäckt är att en halv miljard människor riskerar att drabbas av värmeböljor i slutet av seklet om inte utsläppen minskar. Studien pekar ut slättområdena kring floderna Indus och Ganges som särskilt utsatta. 

– Med en större befolkning ökar markanvändningen, vilket i sig kan driva upp värmen ytterligare. För varje värmebölja kommer en ökad dödlighet och minskad produktivitet, eftersom få kan arbeta i 45-gradig värme. Jag befarar att alltsammans i slutänden kan leda till en flyktingvåg om inget görs, säger Deliang Chen. 

Men forskarna ser också att det fortfarande finns möjligheter att begränsa klimatförändringen.  

– Det är framtidens utsläpp av växthusgaser och partiklar som avgör hur kraftig exponeringen blir. Vi kan mer än halvera den exponerade befolkningen om vi minskar utsläppen så vi når målet i Parisavtalet, säger Deliang Chen. 

I studien definieras en värmebölja som ett relativt mått där temperaturen är minst lika hög som under de 10 procent varmaste sommardygnen mellan 1975 och 2014 i regionen.

Författarna har i studien också använt temperatur över 35 grader Celsius på dagen och 25 grader Celsius på natten, minst tre dagar i rad, som tröskelvärden för att kartlägga värmeböljorna.

En värmebölja varar cirka 10 dagar och till skillnad från i exempelvis Sverige så sker ingen större avkylning på natten. Temperaturen är hög dygnet runt. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer