• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Pålgård och Bispgården i Ragunda kommun, i Jämtlands län. Det brinner kraftigt i skog och mark i Pålgård och Bispgården. Räddningsledaren uppmanar alla som påverkas av branden att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

  • Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Ängra och Ljusdals kommun, i Gävleborgs län. Det brinner kraftigt i skog och mark. Branden är på väg mot bebyggt område. Räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i berört området att utrymma. Läs mer

Även små barn behöver regelbunden fysisk aktivitet som gör dem svettiga och andfådda, enligt nya svenska rekommendationer. Bland annat för att stärka skelettet och undvika benskörhet som vuxna. Foto: Douglas Askelöf

Forskare: ”Även sexåringar behöver fysisk träning”

Sexåringar bör röra sig minst en timme om dagen – och dessutom träna eller leka lite hårdare tre gånger i veckan.
Det framgår av ett förslag till nya rekommendationer för fysisk aktivitet hos barn och unga. – Det här handlar om hälsan hos hundratusentals växande individer i en mycket känslig period av livet, säger Örjan Ekblom, en av forskarna bakom förslaget.

Nu har en grupp läkare, sjukgymnaster och idrottslärare på uppdrag av Svenska Läkaresällskapet dammsugit den moderna vetenskapliga litteraturen när det gäller barn, ungdomar och fysisk aktivitet.

Deras förslag ska slutligt godkännas av Svenska läkaresällskapet, vilket väntas ske senare i vår. Tanken är att rekommendationerna sedan ska fungera som faktagrund för föräldrar, skolor, politiker och sjukvård.

Sverige har hittills hållit sig till Världshälsoorganisationens rekommendationer, så det här kan bli de första specifika svenska riktlinjerna på området.

– Våra rekommendationer gäller från sex års ålder, det vill säga för skolbarn, säger barnläkaren Ulrika Berg, som lett utredningsarbetet.

En timme per dag

Den första punkten på listan är att alla barn bör vara fysiskt aktiva minst en timme per dag.

Den timmen kan till exempel bestå i att man tar sig till skolan, till fots eller cykel, leker på rasterna och sedan tar sig hem igen. Det behöver inte vara märkvärdigare än så, säger Ulrika Berg.

– Vi tycker också att tre gånger i veckan ska man utöva en aktivitet som gör en andfådd och svettig, det vill säga som belastar hjärt-kärlsystemet lite mera.

Den extra träningen ger effekter på kondition, benstomme och styrka. Enligt forskarna kan barn bli bortåt 30 procent starkare redan i sex-sjuårsåldern. Deras muskler kan alltså bli mer effektiva, trots att de fortfarande är för unga för att öka sin muskelmassa.

Miniminivå

Örjan Ekblom är forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm och en i gruppen bakom förslaget till nya rekommendationer. Han betonar att det handlar om att hoppa, springa och röra sig – och att det inte alls måste handla om traditionell idrottsträning.

– Våraförslag är en miniminivå. Rör man sig mer blir de hälsoeffekter vi pekar ut ännu större.

Före puberteten

Redan i den här låga åldern skapas hälsoeffekter som följer barnen resten av livet, enligt den litteraturstudie som gruppen gjort. Den stora möjligheten att stärka skelettet – och undvika benskörhet som vuxen – har man till exempel före puberteten.

– Flickor kan komma i puberteten redan vid åtta års ålder, och då är det viktigt att ha viktbelastande fysisk aktivitet före dess, även om det är möjligt att vi ser resultatet först om 40-50 år, säger Ulrika Berg.

Bättre inlärning

Enligt förslaget till rekommendationer har barnen inte bara kroppsliga fördelar av att röra på sig. Fysisk aktivitet kan också ge psykologiska effekter, som bland annat visar sig i form av ökad självkänsla. Det finns också ett samband med bättre skolresultat – även när träningen tar tid från läxläsningen.

– Det går inte att säga att ’den här typen av aktivitet ska man utöva, då lär man sig bäst’, så än så länge finns det inga specifika råd att ge, men man vet att fysisk aktivitet kan ha effekter på koncentrationen och inlärningen, säger Ulrika Berg.

Inga råd om stillasittande

På senare tid har stillasittande seglat upp som en stor hälsofara för vuxna, och forskarna hade väntat sig att barn skulle ta skada på samma sätt. Men de hittarfaktiskt inget stöd för det i den senaste vetenskapliga litteraturen; uppenbarligen reagerar växande individer annorlunda på inaktivitet.

– Hos vuxna ser vi ganska snart ämnesomsättningsstörningar och blodfettsstörningar av långvarigt stillasittande. Det gör man inte hos barn, säger Örjan Ekblom.

– Det gör att vi avstår från att skriva någonting om stillasittande, och där skiljer vi oss lite från till exempel Australien och Finland, som har rekommenderat max två timmars stillasittande om dagen.

Gruppen bakom rapporten hoppas att de kommande rekommendationerna inte bara ska påverka skolan, utan även samhällsplaneringen i stort.

– Det är till exempel oerhört viktigt att det går att ta sig till skolan genom att cykla eller gå – att arrangera närmiljön så att den ska vara möjlig att vara fysiskt aktiv i, säger Ulrika Berg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer