Därför tål svenskar mjölk

Brist på mat, inte solsken, är orsaken till att vi svenskar tål mjölk – till skillnad från de flesta vuxna på jorden, enligt ny svensk forskning.

Vad det är som gjort att många europeer, framförallt svenskar, utvecklat förmågan att dricka mjölk som vuxna, har länge varit en gåta. De flesta vuxna människor i världen tål nämligen inte mjölk.

Den vanligaste förklaringen har fram tills idag har varit att vi människor här i norra Europa började dricka mjölk för att få i oss mer d-vitamin och kalcium i brist på solsken.

Men Oddný Sverrisdóttir, forskare i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, kan nu avslöja att våra mörka vinterdagar inte ger hela svaret på mjölkgåtan:

 - Vi har kommit fram till att även människor i Spanien har utvecklat förmågan att dricka och processera mjölk. Det är därför inte problem med kalcium som driver laktostolerans i en population. I Spanien finns jättemycket sol och de får d-vitamin genom att solen lyser på huden.

Gamla ben till labbet

Oddný Sverrisdóttir har lyckats få fram 5000 år gammalt DNA från benrester som tillhört spanska förfäder. I DNA:t fanns inte ett spår av de gener som kodar för det enzym som bryter ner laktos och som är nyckeln till att en tredjedel av dagens spanjorer kan dricka mjölk.

Tidigare har man trott att dagens spanjorer som kan dricka mjölk, fick egenskaperna efter att ha blandat sina gener med oss nordbor som i sin tur alltså fått sin laktostoleransen i brist på sol.

Mutationer upptäcktes med DNA-analys

Men efter att Oddný Sverrisdóttir skickat sina DNA-analyser till en forskarkollega i Storbritannien, som kunde lägga in resultaten i datasimuleringar av naturlig selektion, så blev det tydligt att förmågan utvecklats genom så kallad positiv selektion. Det vill säga att förmågan utvecklats genom mutationer inom den egna populationen. Inte genom gentillskott från norr.

– Vi har alltid vetat att det handlat om positiv selektion i Sverige, Finland och Nordeuropa, men vi visste inte att så var fallet i Spanien, säger Oddný Sverrisdóttir.

Svälthypotesen

Förmågan att kunna dricka näringsrik mjölk var troligen något mycket positivt för de tidiga europeiska bönderna, som gick från att vara jägare och samlare till jordbrukare för omkring 10 000 år sedan.

Oddný Sverrisdóttir och hennes kollegor förkastar inte solskensteorin helt och hållet, utan tror snarare att fördelen med att kunna ta upp mer d-vitamin och kalcium kan ha varit en delförklaring här uppe i norr.

Men nu kommer de med en ny teori – som de själva tror kommer vara svår att blunda för, eftersom den passar in på alla – sollapande spanjorer som bleka svenskar.

Nämligen att förmågan kan ha drivits fram av svält.

När de tidiga bönderna fick dåliga skördar och alla fermenterade produkter som ost och surmjölk tog slut (där laktosen delvis försvunnit i fermenteringsprocessen) blev förmågan att kunna dricka färsk mjölk livsviktig.

– När det inte fanns något annat att äta, kan de som kunde dricka mjölk fortfarande leva och få barn och kunde då föra vidare sina gener till nästa generation, säger Oddný Sverrisdóttir.

Svaret på mjölkgåtan

Alla bebisar som diar vid sitt moders bröst, har ett särskilt enzym i kroppen som gör att de kan bryta ner ämnet laktos, som finns naturligt i mjölk, men det försvinner det ska egentligen försvinna naturligt när man blir vuxen – det gör det hos de flesta männiksor på jorden och hos alla andra däggdjur.

Att människor i Europa utvecklat förmåga att bryta ner laktos är det största exemplet vi har idag på positiv selektion i de mänskliga generna, enligt Oddný Sverrisdóttir.

”Något spektakulärt hände”

– Vi vet idag att nittio procent av människorna i Finland och Sverige, kan dricka mjölk, så vi vet att något spektakulärt hände, säger Oddný Sverrisdóttir.

Och varför är det viktigt att få svaret på mjölkgåtan?

– Jag tycker det är jätteviktigt att veta hur vi var, för då vet vi hur vi kan bli. De finns de som påstår att vi inte utvecklats sedan stenåldern, men kan vi visa att jo, det är fortfarnande saker som händer med människans genom, säger Oddný Sverrisdóttir.

Studien om mjölkgåtan publiceras i den vetenskapliga tidskriften ”Molecular biology and evolution”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer