Mats Sjöquist, forskare vid SLU, är medlem i en av de etiska nämnder som finns vid våra domstolar och som avgör vilka djurförsök som ska tillåtas – djurförsöksetiska nämnder.

Han kan berätta mer om hur avgörandena sker.

-Det beror på syftet med försöket och hur mycket djuren lider.

Det nämnden ska göra är att bedöma hur stor samhällsnyttan med försöket är, och ställa det mot det lidande för djuren som försöket vållar, och väga samman detta.

Nyttan påverkar

-Har man då en stor nytta med försöket, då kan man acceptera relativt mycket lidande, säger Sjöquist.

-Omvänt gör en begränsad samhällsnytta att man måste ställa mycket högre krav

Även i de fall då man accepeterar ett lidande för djuren är det viktigt att minimera det så långt möjligt, poängterar Mats Sjöquist.

Men i experimenten med girafferna dör ju djuren till slut?

-Vi betraktar inte döden i sig som ett lidande. Om en hund eller en katt mår dåligt och vi inte kan göra något åt det, då avlivar vi den, och der det som en barmhärtighetsgärning.

Död och lidande är två olika saker?

-Ja.

En djurförsöksetisk nämnd har tolv ledamöter och en ordförande, som är domare. Hälften är hämtade från forskarvärlden, hälften är lekmän; två av dessa kommer från djurskyddsorganisationer.

Skulle giraffförsöket ha godkänts i Sverige?

-Det är lite svårt att säga. Jag skulle vilja se hela designen av det här experimentet.

-En etisk nämnd måste ju förstås gå in djupare och studera det mer i detalj. Likaså lidandet, man måste titta på vad man har gjort för att säkerställa att man minimerar lidandet. Hur man ger smärtlindring, vilken teknik använder man, jobbar man så att det inte kommer in bakterier i sår, och så vidare.

-Man får göra en helhetsbedömning, och när man gör den är det bra att ha med lekmän. Vi är hänvisade till vår egen personliga etiska bedömning.

_________________________________________

Chatta med Mats Sjöquist efter kvällens Vetenskapens värld