Terrie Williams och Mads Peter Heide-Jørgensen har undersökt narvalarnas flyktbeteende. Foto: Mads Peter Heide-JørgensenVisa alla (4)
Visa alla (4)

Narvalens märkliga flyktbeteende: ”Kan i värsta fall förlora medvetandet och dö”

Publicerad

Forskare har nu sett hur narvalar beter sig på ett motsägelsefullt sätt när de stöter på ett oväntat hot. Hjärtrytmen går ner samtidigt som de simmar för livet. Det som verkar utlösa den ovanliga reaktionen är den ökande trafiken i deras livsmiljöer. 

När havsisen på norra halvklotet smälter får det konsekvenser för djuren som lever i området. Narvalar har länge levt ostört i Arktis. När de har mött sin enda naturliga fiende, späckhuggaren, har de lyckats fly genom att dyka ner till nivåer som fienden inte klarar av. 

Men i takt med att isarna smälter har det dykt upp ett nytt hot. Narvalen skräms av den ökade fartygstrafiken, visar ny forskning vid östra Grönland.  

– Vår unika mätutrustning har gett oss ett fönster in i narvalarnas värld. Det här visar att vi måste vara försiktiga när vi exploaterar våra kuster och hav eftersom det finns känsliga djur som lever där, säger Terrie Williams, biolog vid universitet i Kalifornien och en av forskarna bakom studien i Science.

Terrie Williams menar att forskningen visar att vi måste vara försiktiga när vi exploaterar narvalarnas livsmiljöer. Foto: Mads Peter Heide-Jørgensen

Mätte hjärtslagen

Forskarna fångade in narvalar för att fästa avancerad mätutrustning på dem.  

– Vi fångade in dem i garn, och i början gjorde de rätt så mycket motstånd, men efter en stund lugnade de ner sig och efter tio till trettio minuter släppte vi iväg dem, berättar Mads Peter Heide-Jørgensen, marinbiolog vid Köpenhamns universitet. 

Efter några dagar hämtade forskarna mätutrustningen för att sedan studera värdena. Det som överraskade forskarna var det motsägelsefulla beteendet hos djuren när de skrämdes av trafik i området. Narvalarnas hjärtfrekvens sjönk till tre till fyra slag per minut, vilket är väldigt lågt. Så kunde det se ut i uppemot tio minuter.

Efter några dagar tappade djuren mätutrustningen och forskarna kunde då hämta upp instrumenten för att studera värdena. Foto: Mads Peter Heide-Jørgensen

Simmade för livet

Det konstiga var att när forskarna tittade på narvalarnas rörelsemönster så kunde de se att djuren samtidigt hade simmat så fort de bara kunde. 

Den här reaktionen skiljer sig väldigt mycket från hur djuren beter sig när de möter sin naturliga fiende, späckhuggaren. Då sjunker narvalen bara ner på djupet där späckhuggaren inte kan komma åt den. Att hjärtfrekvensen går ner är då helt normalt. 

Men att simma för livet när hjärtat slår långsamt är extremt ovanligt. Forskarna kan inte se någon annan förklaring till beteendet än att djuren har blivit störda av trafik i området.

”Kan förlora medvetandet”

Mads Peter Heide-Jørgensen vill nu gå vidare och undersöka vid vilken ljudnivå som narvalarna reagerar på det här sättet. Det kan bidra i arbetet med att skapa skyddade områden för djuren. 

– När vi ser hur narvalen reagerar vid olika ljudnivåer vet vi också vilka nivåer vi ska undvika där djuren finns, säger Mads Peter Heide-Jørgensen. 

Han ser den ökade trafiken i området som det största hotet mot narvalarna. 

– I värsta fall kan det ge den här fysiologiska konflikten som vi ser och det kan leda till att narvalen förlorar medvetandet och dör, säger Mads Peter Heide-Jørgensen. 

Fakta: Narvalen

Visa

Den kan bli fyra till sex meter lång och är spräckligt gråsvart på ovansidan och vitaktig undertill. Den har bara två tänder, båda i överkäken. Arten lever i grupper på mellan tre och 20 djur i arktiska och subarktiska hav. Under långa flyttningar vår och höst kan upp till 2.000 individer samlas. Narval jagas av folken i Arktis mest för köttets skull. Från mitten av 1900-talet har den även jagats kommersiellt för materialet i hanarnas tänder.

Källa: NE

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer