Studien som kom i måndags målar upp en pessimistisk bild av läget på smittspridningen just nu.
Matematiker från Imperial College ställer två alternativ mot varandra, som de kallar för mitigation och suppression: Båda med stora samhälleliga konsekvenser.
– Jag tror inte bilden är lika mörk i Sverige, men det råder ingen tvekan om att vi har en allvarlig situation, säger Tom Britton, professor i matematik vid Stockholms universitet.
Scenario ett: Sakta ner smittspridningen
Det första alternativet, mitigation, handlar snarare än att stoppa smittspridningen om att sakta ner den. Man vill på så sätt minska trycket på hälso- och sjukvården samtidigt som man skyddar de som är utsatta för störst risk – de så kallade riskgrupperna.
Tom Britton tror att det vore det bästa som skulle kunna ske, även om det kan vara svårt att översätta till verkligheten.
– Om vi låter friska människor smittas efterhand och lyckas skydda riskgrupper bygger vi upp en immunitet, några få blir allvarligt sjuka, men är det inte riskgrupperna så klarar sjukvården av det. Efter ett tag skulle det leda till mindre smittspridning tack vare immuniteten, säger han.
Scenario två: Försök utplåna smittspridningen
I det andra scenariot, suppression, handlar det istället om att försöka vända smittspridningen helt. Man vill minska antalet sjukdomsfall och hålla det så under en längre tid.
För att göra detta kommer forskarna fram till att det måste ske en nedstängning av samhället till dess att man har ett vaccin att tillgå. Först skulle det innebära en total nedstängning i fem månader. Därefter skulle det vara lite av en av och på-situation i 13 månader, med nedstängning en tredjedel av tiden.
– På lång sikt om man gör det där räddar man ju ett antal liv, vilket de illustrerar, men det kan ju tillkomma annat. Medlen för den strategin, om det görs i Västeuropa, gör ju att man kör ekonomin i botten. Så då kommer det ju bli väldigt turbulent skulle jag tro, säger Tom Britton.
Tillit till myndigheter kan vara avgörande
Tom Britton tror att det finns en del skillnader som gör att studien – som ju utgår från Storbritannien och till viss del USA – inte helt och hållet går att applicera på Sverige.
- Grovt sett kan man ju säga att deras modell är applicerbar på oss också men jag tror att det är vissa skillnader. Till exempel har vi ju lägre befolkningsdensitet än England så min gissning är att vi träffar varandra lite mindre än i England, vilket ju leder till lite mindre smittspridning, säger han.
En annan skillnad som han tror kan vara större, men som det inte finns några direkta empiriska belägg för, är att om samhället uppmanar eller uppmuntrar till förändrade beteenden tror han att svenska medborgare har en väldigt stor tillit till samhällsfunktioner, som Folkhälsomyndigheten och liknande.
- Jag skulle kunna tro att svenskar lyssnar mer på instruktioner än vad man gör i många andra länder, jag tror att vi i grunden har en tro på samhället och vår stat helt enkelt, säger Tom Britton.
Läs hela studien här.