Oliver och vin gör oss friska

Uppdaterad
Publicerad

Att äta som man äter kring Medelhavet är inte bara ett bra sätt att minska sitt midjemått. Medelhavsmaten påverkar även vår hälsa mycket positivt. Det här visar en stor granskning av flera studier där en halv miljon människor deltagit.

Vi är vad vi äter brukar det ju heta. Och till stora delar stämmer det. Maten vi stoppar i oss och det vi dricker påverkar vårt utseende och hur vi mår. Att försöka hålla vikten med en bra diet får flera positiva sidoeffekter på vår hälsa, och just metoden som brukar kallas för medelhavsdieten har visat sig vara synnerligen välgörande på många plan.

Fisk och vin och bra fett

Medelhavsdieten handlar om att äta mycket fisk, nyttiga fetter som det som finns i olivoljan, nötter, fullkorn, grönsaker, frukt, inte för mycket rött kött, men däremot daglig, men måttlig konsumtion av alkohol.

Nu visar en stor sammanställning av sammanlagt 50 studier med en halv miljon deltagare, där effekterna av medelhavsdieten granskats, att medelhavsmaten förbättrar blodtyck, kolesterolnivåer och ämnesomsättningen på ett mycket positivt sätt. Detta i sin tur minskar risken för vad som kallas det metabola syndromet.

Största hotet mot hälsan

Det metabola syndromet är ett samlingsnamn för de riskfaktorer som kan leda till diabetes, hjärtsjukdomar och stroke. Idag är det metabola syndromet ett av vår tids största hot mot hälsan hos befolkningen i den utvecklade delen av världen.

Men äter man som många gör kring Medelhavet minskar risken för att drabbas av allt vad det metabola syndromet för med sig betydligt. Det är den tydliga bild som forskarna fått när de sammanställt tidigare studier kring dieten.

Det finns till och med forskning som visar att medelhavsmaten kan minska risken för depressioner, Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Kritiken mot forskningen kring medelhavsmaten handlar om att även andra livsstilsfaktorer kan påverka. Befolkningen kring Medelhavet vistas till exempel mer utomhus än vi på de mer nordliga breddgraderna.

Dessutom finns genetiska skillnader mellan olika folkslag i olika delar av världen så också påverkar risken för att utveckla till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes.

Bodil Appelquist

SVT vetenskap

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.