Ny varning: Så drabbas barn av sena kvällar

Barn som lägger sig senare än nio på kvällen och på oregelbundna tider kan få beteendeproblem som bland annat hyperaktivitet och emotionella problem enligt omfattande brittisk studie.

Många föräldrar oroar sig för när de egentligen ska natta sina barn. Nu pekar en stor brittisk studie på att föräldrar har fog för sin oro.

Att regelbundet komma i säng i tid är mycket viktigt för ett barns utveckling, enligt de forskare som studerat 10.000 engelska barns vanor för läggdags.

Oregelbunden och senare läggdags kan orsaka beteendeproblem som i sin tur kan få negativa konsekvenser för barnets uppväxt och fortsatta liv, enligt forskarna.

Men det är aldrig för sent att göra något åt problemen – enligt den nya studien blev barnen mindre stökiga när de fick mer regelbundna sängtider.

Sömn och beteende

Sömnproblem hänger ofta ihop med fysiska och psykiska problem som påverkar beteendet.

Men om det är de psykiska problemen som orsakar sömnproblemen eller tvärtom har fram tills nu varit oklart.

Den nya studien tyder på just på att det är sömnproblemen som orsakar de psykiska problemen. Forskarna har med andra ord kommit fram till ett kausalt samband mellan oregelbundna sängtider och beteendeproblem.

Problemet är att de oregelbundna sängtiderna kan påverka barnens inbyggda dygnsrytm och leda till sömnbrist som är negativt för hjärnans utveckling.

Intervju med mamma

Forskarna valde ut data från en brittisk populationsstudie på 10.000 barn (UK Millenium Cohort Study) .

Vid åldrarna tre, fem och sju hade barnens mammor svarat på frågor kring läggdagstider. Dessa resultat jämfördes sedan med beteendestudier där mammorna och lärare fått svara på frågor kring barnens beteende.

Med beteendeproblem menas bland annat dåligt uppförande, hyperaktivitet, emotionella problem och problem att umgås med jämnåriga.

Läggdags innan nio!

Resultatet visade alltså på att barn som gått och lagt sig senare än nio på kvällen och med oregelbundna tider hade mer beteendeproblem än barn med regelbundna sängtider.

Ju mer oregelbundna tiderna blev under uppväxten, desto stökigare blev barnen.

Störst skillnad var det mellan sjuåringarna med regelbundna, respektive oregelbundna tider för läggdags. 

Enligt forskarna bakom den nya studien hängde oregelbundna sängtider ihop med andra skadliga vanor som att hoppa över frukosten, att inte läsa dagligen, och att titta på tv mer än tre timmar per dag.

Svensk barnläkare: Tv är ”boven”

Hugo Lagercrantz, professor i pediatrik vid Karolinska institutet i Stockholm är inte alls förvånad över de resultat som presenteras i den brittiska studien, men tycker ändå att det är viktigt att de beläggs.

Han menar att det stora problemet är just barns tv-tittande.

– Framförallt är det viktigt att begränsa barns tv-tittande och att se till att de inte har tv i sina egna sovrum.

Regelbundna tider är generellt bra för barn enligt Hugo Lagercrantz.

– Man har nyligen sett i studier att franska barn väger mindre än brittiska och amerikanska och svenska barn. Det beror troligen på att de har regelbundna tider då de äter. Svenska barn sitter säkerligen i högre grad och snaskar framför tv:n, hävdar Hugo Lagercrantz.

Social miljö i hemmet

De barn som inte kom i säng vid regelbundna tider, var generellt sett från mer socialt utsatta familjer, där mammorna var fattigare och hade lägre utbildning. Och så klart spelar det också in på barnens beteende, men det kan inte ensamt förklara forskarnas resultat, som även utan de sociala miljöfaktorerna visar på att olika läggdags var negativt för barnen.

Forskarna uppmanar till att införa förebyggande hälsoåtgärder som exempelvis att ge råd om läggdags vid kontinuerliga hälsobesök hos familjer.

Studien ”Changes in bedtime schedules and behavioral difficulties in 7 year old children” publiceras i tidskriften Pediatrics.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer