Öronmaskar vanligare än du tror

Uppdaterad
Publicerad

Nio av tio hör varje vecka en sång spela i sitt huvud. En envis sång som dyker upp när man minst anar det och som är nästan omöjlig att bli av med. Öronmask kallas fenomenet.

Ny forskning visar att det inte alls är samma sorts låtar som fastnar hos alla och att musiker drabbas mer sällan än andra.

Det handlar om sånger som ofrivilligt dyker upp i huvudet vid alla möjliga olika tillfällen och som är närmast omöjliga att bli av med. Forskarna kallar det öronmask efter det tyska uttrycket  Ohrwurm, som länge använts för något som fastnat i huvudet.

En studie visar att hela 90 procent av oss drabbas av öronmaskar minst en gång i veckan. 15 procent klassificerar dem som störande och många besväras av dem dagligen..

En grupp vid psykologiska institutionen vid Goldsmiths universitetet i London forskar på vad detta lustiga fenomen beror på och vilka som drabbas.

Svårare än man trott

Dessutom försöker de hitta likheter mellan olika människors öronmaskar och utforma ett dataprogram som ska kunna avgöra vad som blir en öronmasklåt och vad om inte blir det. Men det har visat sig vara mycket svårare än man trott.

– När vi studerade de första tusen rapporterna om människors öronmaskar visade det sig att i den mängden fanns det bara en handfull som nämndes av mer än en person, berättar Vicky Williamson forskare i musikpsykologi. Alla andra uppgav helt individuella upplevelser av låtar som verkade ha fastnat bara i just den personens huvud.

Vanligare bland omusikaliska

En annan överraskande slutsats är att det inte är de mest musikaliska som drabbas av återkommande öronmask. Tvärtom rapporterar yrkesmusiker och folk som spelar något instrument färre öronmaskupplevelser än andra. Forskarna vid Goldsmiths college tror att det beror på att musiker hela tiden exponeras för ny musik och att enskilda låtar då har svårare att fastna. Mest drabbas folk som inte är särskilt musikaliska själva, men som gillar att lyssna på musik då och då.

Evolutionär fördel?

Det har förekommit många teorier om varför den här typen av ofrivilliga minnen invaderar våra hjärnor. Vissa forskare har hävdat att det genom människans utveckling varit viktigt att minnas basfakta – alltså under tiden före google och skriftspråk – och att människor som haft lätt för att lagra information klarat sig bättre. Man har hittat tillbaka till brunnen, kommit i håg vilka bär som var giftiga och så vidare.

Lauren Stewart som är docent i musikpsykologi och leder öronmaskprojektet the Earwormery är skeptisk till den teorin.

– Visst kan det vara så, men det är svårt att bevisa eller motbevisa. Då är det intressantare att se vilken nytta vi kan tänkas ha av en öronmask, säger hon. jag tror att vi har dem för att musiken i vårt huvud får oss i det sinnestillstånd som behövs just då. Vi hör musik som är mer energisk när vi ska göra något krävande till exempel.

Tvångsmässigt

Flera kända psykologer har nämnt öronmask i relation till OCD, Obsessive Compulsive Disorder, alltså tvångssyndrom. Lauren Stewart säger att man sett vissa kopplingar. Båda tillstånden uppkommer ofrivilligt och är svåra att påverka. Men hon betonar att kopplingen kraftigt överdrivits. Öronmask är ingen sjukdom – då skulle inte så många drabbas av dem.

Goldsmithsforskarna ser öronmask som en väg att lära mer om den vilande hjärnan. Vetenskapen kan mycket om hur hjärnan fungerar när vi utför en uppgift eller utsätts för vissa stimuli, men vad händer i en vilande hjärna – det kan öronmaskarna ge en ledtråd till.

Vicky Williams som forskar i musikpsykologi vill också försöka använda egenskaperna i öronmaskar som gör att vi minns dem så bra till att stimulera minnet för andra saker.

– Tänk om man kunde koppla sin pinkoder, shoppinglistor och så vidare till en låt, då vore öronmasken ett effektivt redskap, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer