Patient dog efter bajstransplantation

Uppdaterad
Publicerad

Människor med en farlig infektion i tarmarna blir ofta helt friska om de får donerad avföring från någon som är frisk. Den här typen av bajstransplantation har gett goda resultat i Sverige. Men i USA dog en man efter att ha fått avföring som visade sig innehålla multiresistenta bakterier.

Varje år får uppåt 10 000 människor i Sverige svår diarré på grund av tarmbakterien Clostridium difficile. Hos äldre kan infektionen i värsta fall vara dödlig.

Lena Serrander, infektionsläkare och klinisk mikrobiolog vid Universitetssjukhuset i Linköping, leder ett försök att bota sjukdomen genom att föra in bajs från friska donatorer i patienternas tarmar.

– Ungefär 90 procent blir symtomfria, säger hon.

Fungerar bättre än antibiotika

Hittills har närmare hundra personer fått behandlingen inom studien. Tidigare forskning visar att den fungerar mycket bättre än antibiotika.

Runt om i världen pågår närmare 300 kliniska studier av bajstransplantationer mot infektion med Clostridium difficile, inflammatorisk tarmsjukdom, biverkningar av cancermediciner, urinvägsinfektioner och flera andra sjukdomar. Men experimenten har sina risker.

Nyligen rapporterade forskare vid Massachusetts General Hospital i USA att en 73-årig man avled efter en bajstransplantation som ingick i en experimentell cancerbehandling. En noggrann utredning visade att mannen fått avföring från en person som bar på kolibakterier med resistens mot flera sorters antibiotika (ESBL). Ytterligare en patient som fått avföring från samma donator blev svårt sjuk men överlevde.

Ingen tänkte på att testa

Sedan i januari i år testar sjukhuset rutinmässigt mot ESBL. Men det donerade bajset i det aktuella fallet hamnade i en frys ett par månader innan testerna infördes – och ingen tänkte på att även testa lagrat material.

Lena Serrander ser ingen större risk för att något liknande händer i Sverige.

– Vi har inte så mycket multiresistenta bakterier i Sverige och vi screenar frikostigt, säger hon.

Donatorer vid Universitetssjukhuset i Linköping testas för ESBL och mängder av sjukdomsframkallande mikrober. Andra sjukhus har mindre omfattande tester om donatorn och mottagaren kommer från samma hushåll eftersom de då sannolikt bär på snarlika bakterier.

Farligt att följa Youtube-tips

På Youtube finns videor som visar hur man själv kan transplantera avföring från en frisk donator i syfte att lindra olika tarmproblem. Lena Serrander avråder från sådana experiment.

– Det här är ingenting man bör göra på egen hand. Risken finns att man får hiv, hepatit eller någon annan smitta, säger hon.

En rapport om dödsfallet är publicerad i NEJM.

Se mer om hur bakterierna i magen påverkar vår hälsa i Vetenskapens värld– Guldet i dina tarmar på SVT Play.

Fakta: Clostridium difficile

Visa

Mellan 2 och 5 procent av befolkningen bär på bakterien utan att bli sjuka. Om en bärare av någon anledning tar antibiotika rubbas tarmfloran vilket kan leda till att bakterien växer till. Vissa stammar av Clostridium difficile bildar gifter som irriterar tarmslemhinnan. Det leder till diarrér som kan bli mycket svåra.

Det går att bekämpa bakterien med antibiotika men den kommer ofta tillbaka. Clostridium difficile bildar sporer som kan överleva länge i omgivningen runt smittade personer.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer