Svenska skolresultat har sjunkit stadigt de senaste tjugo åren. Och enligt den senaste Pisarapporten, som jämför elevers skolresultat internationellt, minskade de svenska skolresultaten återigen drastiskt mellan åren 2009 och 2012.

Många hänvisar idag till Pisaresultaten som ett bevis för hur svensk skola hela tiden blir sämre.

Men enligt Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och som precis analyserat den senaste Pisaundersökningen, är resultaten en dålig indikator på hur den svenska skolan egentligen mår.

– Pisa är inte läroplanskopplad. Man utgår istället ifrån vilka kompetenser som man kan behöva senare i livet.

Pisa VS Timss

Timss är den andra stora internationella jämförelsen av skolresultat som Sverige deltar i och som till skillnad från Pisa är kopplad till det som eleverna ska lära sig enligt läroplanen.

– Timss undersökning är mycket mer kopplad till skolan – man måste vara medveten om denna skillnad, säger Jan-Eric Gustafsson.

Jan-Eric Gustafsson har dessutom upptäckt att poängresultaten för Pisaundersökningen kan vara missvisande.

Enligt den senaste Timssundersökningen under motsvarande period och för samma elever, var kunskapsfallet i matematik hälften så stort som i den senaste Pisa-undersökningen. Nedgången i resultat för naturvetenskap var också betydligt kraftigare i Pisa.

Viktigt att påpeka är dock att både Timss och Pisa har pekat på allt sämre resultat bland svenska skolelever sedan mätningarna infördes i mitten av nittiotalet.

Social bakgrund borträknad

Men för att ta reda på varför Pisa ändå skiljer sig så pass mycket från Timss, trots att de borde visa mer liknande resultat, har Jan-Eric Gustafsson räknat om resultaten med hänsyn till elevernas sociala bakgrund.

Efter att ha räknat bort faktorer som föräldrarnas ekonomi och utbildning, utländsk bakgrund, modersmål och uppskattat antal böcker hemma, visar det sig att de negativa Pisa-resultaten minskar mindre och hamnar i stort sätt på samma nivå som Timss-undersökningen.

– Huvudpoängen är att man ska vara försiktig med att tolka Pisaresultaten, säger Jan-Eric Gustafsson.

Antal böcker hemma

Enligt Jan-Eric Gustafsson hade faktorer kopplat till invandring – som idag är en het politisk fråga – inte så stor påverkan på resultaten. Den faktor som hade mest betydelse var hur många böcker som eleverna uppskattade att det fanns i hemmet – en klassisk indikator på så kallat kulturellt kapital:

– Antal böcker hemma är den starkaste indikatorn på skolresultat. Andelen som har många böcker hemma, är idag mycket lägre än 2009, säger Jan-Eric Gustafsson.

Sociala faktorer, alltså fler hem med minskande kulturellt kapital, tycks alltså haft en viktig roll för det kunskapsfall som Pisa pekar ut.

Men enligt Jan-Eric Gustafsson ska man inte tolka in för mycket i vilka de olika sociala faktorerna betyder – utan snarare förstå att en enstaka undersökning som Pisa inte ger en sann helhetsbild av svenska skolan.

Skolan ändå på väg utför

– Det som är det viktiga här är de långsiktiga förändringarna – det är förändringar från 90-talets mitt som man måste komma till bukt med, säger Jan-Eric Gustafsson.

I början av nittiotalet förändrades svenska skolan radikalt i och med kommunaliseringen, det fria skolvalet och en avreglerad skolmarknad.

Enligt Jan-Eric Gustafsson lades då grunden för en negativ utveckling av de svenska skolresultaten som framförallt handlar om förändringar i klassrummet och lärarnas kompetens.

Från lärare till handledare

Den nya läroplanen från 1994 gjorde undervisningen mindre lärarstyrd och gav eleverna mer ansvar för sitt eget lärande. Lärare blev till handledare. Elevernas ”eget arbete” som implementerades på skolor runt omkring i landet gynnade framförallt de elever som var motiverade, inte de som behövde mest hjälp:

– Och detta kan man på god grund anta inte varit bra, säger Jan-Eric Gustafsson.

Den andra orsaken som Jan-Eric Gustafsson pekar på vad gäller den negativa utvecklingen i svenska skolan är just att lärarutbildning blev allt sämre och obehöriga lärare allt fler i vågorna efter den avreglerade skolmarknaden.

Komplex sits

Det är en komplex situation som tycks avgöra skolans nedgång.

Utifrån skolforskare Jan-Eric Gustafssons analys verkar det handla om allt mindre kunskaper i hemmen kombinerat med ett system där eleverna studerar mer på egen hand i klassrummen. Det handlar också om en allt lägre kompetens bland lärare och lägre löner som resultat av kommunaliseringen och det fria skolvalets annorlunda skola.