Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Chelsey Rustads dna pekade ut en mördare. Foto: Vetenskapens värld - Hemligheterna i vårt dnaVisa alla (2)
Visa alla (2)

Polisen utreder dna-släktforskning som metod för att lösa brott

Uppdaterad
Publicerad

Svensk polis förbereder sig nu för att eventuellt införa dna-släktforskning som metod när man utreder grova brott och ska identifiera avlidna. Beslut väntas senare i år.

I klippet ovan ser du Chelsey Rustad berätta om hur hennes dna pekade ut en mördare som dömdes till livstid.

Dubbelmordet i Linköping 2004 då en åttaåring och en lärare knivhöggs till döds blev ett pilotfall i Sverige för den nya metoden. Polisen hade dna från gärningsmannen som blodspår och hårstrån, men trots tusentals tips, förhör och topsningar kunde ingen gripas för brottet.

Massmördare i USA hittades med dna-släktforskning

Amerikanska polisen FBI hade år 2020 lyckats lösa ett kallt fall med hjälp av dna-släktforskare och sökningar i kommersiella databaser dit folk skickat blodprov och arvsanlag för att söka sina rötter. Man fällde den så kallade ”Golden State Killer” för 13 mord och dömde till livstid.

Svensk polis ville testa samma metod i Linköpingsfallet. De lyckades rena fram tillräckligt bra dna från brottsplatsen för att kunna testa gärningsmannens enbaspolymorfier eller ”snippar” (single nucleotide polymorphisms) i en kommersiell släktdatabas i USA.

Snippar är bitar av arvsmassan som snabbt går att jämföra mellan individer och om många är lika så är de släkt. Utifrån dessa avlägsna släktingar i databasen går det ofta att leta sig bakåt i släktträdet via befolkningsregister och kyrkböcker till en gemensam förfader och sedan framåt igen till en möjlig gärningsman.

Dubbelmordet i Linköping – lyckat pilotfall

Gärningsmannen i Linköping fanns inte tidigare i polisens register, men den 1 oktober 2020 dömdes han för dubbelmordet till rättspsykiatrisk vård. En utredning efter pilotfallet föreslår att metoden ska införas som ett verktyg för polisen vid utredningar av grova brott som mord och våldtäkter eller när man ska identifiera en avliden och inte lyckats med andra metoder.

– Det finns absolut både kalla fall och andra icke uppklarade grova brott där verktyget skulle kunna komma till hjälp. Förhoppningsvis får vi in det någon gång under året, säger Ricky Ansell som är verksamhetsexpert på Nationellt forensiskt centrum, NFC.

Polisen får bara söka efter anhöriga som godkänt det

En utmaning med metoden är att få fram tillräckligt mycket biologiskt material av bra kvalitet från en gärningsman för att kunna söka i en släktdatabas. En annan utmaning är att främst personer från norra och västra Europa förekommer i de kommersiella släktdatabaserna, har gärningsmannen andra rötter får man oftast ingen träff.

De aktuella databaserna Family Tree DNA och GEDmatch säger båda att de bara låter polisen söka efter dna från användare som gett tillåtelse till det, vilket är några hundratusen av miljontals användare.

Beslut om metoden till nyår

Just nu utreder polisen vidare om och hur dna-släktforskning ska kunna införas som en utredningsmetod. Integritetsskyddsmyndigheten ska ge ett remissvar på om de ser problem med hanteringen av genetisk information hos personer som inte är misstänkta för brott.

Polisens nationella operativa avdelning uppger via pressavdelningen att ett beslut om dna-släktforskning ska bli godkänt som metod inom svensk polis väntas vid årsskiftet 2021/2022.

Se mer om vad vårt DNA kan avslöja i Vetenskapens värld – Hemligheterna i vårt DNA måndagen den 5 april klockan 20.00 i SVT2 eller på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer