Det började i november förra året, då polismyndigheter i en mängd länder – bland annat USA och Sverige – samtidigt gjorde tillslag mot 27 servrar i det så kallade Tor-nätverket.
I takt med att tillslagen pågick började internetaktivister spekulera om detta var slutet för den anonyma del av internet som använder Tor-nätverket. Men nu börjar bilden klarna, och enligt insatta bedömare är tillslagen snarare riktade mot narkotikahandel.
– Ett antal personer blev gripna också i Sverige men det som först tycktes vara relaterat till Tor visade sig snarare har att göra med knarkverksamhet. Jag tror att man kommer se mer av tillslag kopplade till nätknark. Samtidigt menar jag också att det går att se en olycklig trend där vanliga användare skräms bort från Tor-nätverket, säger internetforskaren Marcin de Kaminski som numera arbetar på biståndsmyndigheten Sida.
Sida har tidigare stött Tor-projektet med pengar.
Konflikten handlar alltså om tekniken som kallas Tor, som är ett system för webbsurfning som kan ske privat och anonymt. Systemet ”blandar bort korten” för myndigheter som försöker övervaka internet, och flera av internets veteraner ligger bakom den nya tekniken.
Informationen blandas om och blir ospårbar
– En mängd meddelanden från olika personer, kastas in och blandas om, skickas sedan vidare till en annan dator i nätverket, blandas om igen, och så vidare. Den som försöker övervaka kan inte se vem som egentligen är avsändare till ett meddelande som kommer ut ur systemet, säger David Chaum, en av internetveteranerna som skapat tekniken som används i Tor-nätverket.
Tor-nätverket erbjuder på detta vis ett sätt att kommunicera på internet utan att lämna efter sig digitala spår. Det utvecklades som ett sätt att kringgå övervakningen – både från statens underrättelsetjänster och från it-företag som säljer vidare våra internetprofiler för riktad marknadsföring.
– Tor är intressant för det är en av de första implementationerna i stor skala av något som många efterfrågar. I någon mening är Tor en motreaktion på övervakningssamhället, säger Daniel Gillblad, forskningschef på SICS, ansvarig för forskningen om dataanalys.
Idén att dölja vår aktivitet på internet från obehöriga föddes redan på 70-talet av datalogen David Chaum. Han såg faran i en värld där vi länkades samman i ett nätverk av maskiner och blev övertygad om att de utgjorde ett hot. Han förutsåg tills viss del dagens massövervakning och ville hitta ett sätt att sätta stopp för den.
Men Chaums idéer fick inget genomslag. E-post var något för bara ett fåtal akademiker och tekniker. Idag har skaparna bakom Tor-projektet jobbat vidare på Chaums vision och hittat ett sätt att kryptera meddelanden så att obehöriga inte kan följa vår aktivitet på webben.
Viktigt redskap i länder som Iran
Bland annat amerikanska staten och svenska biståndsmyndigheten Sida har medverkat till finansieringen av Tor-nätverket genom åren.
Tor började så småningom användas över hela världen och blev ett viktigt redskap bland annat i Mellanöstern under den arabiska våren och i stater med inskränkt yttrandefrihet som Iran och Kina. I alla länder där det förekommer internetcensur kan medborgarna använda sig av Tor för att undgå myndigheternas övervakning.
– Tor är ett sätt att göra sig anonym och göra det svårt att se vem som pratar med vem. Det är en fördel för folk som vill ha politisk förändring i repressiva stater som Iran och Nordkorea. Men det är också kontroversiellt eftersom regimen vill hålla koll på sina medborgare. Så det är ett verktyg som kan leda till spänningar, säger Daniel Gillblad.
NSA försökte sänka Tor-nätverket
– I västvärlden kan det vara kontroversiellt eftersom det kan användas till att underlätta kriminalitet. Det beror på var man ställer sig politiskt, om man tycker att fördelarna väger upp nackdelarna, säger Daniel Gillblad.
En av striderna i västvärlden har gällt Tor-nätverkets betydelse för läckorna till Wikileaks. Något som fått amerikanska säkerhetstjänsten NSA att 2013 genomföra riktade attacker mot Tor-nätverket, enligt ett utläckt powerpoint-dokument. Då använde NSA en svaghet i den särskilda Tor-webbläsaren för att angripa nätverket.
NSA-atackerna var ett svar på att Tor gjorde det möjligt för visselblåsare i väst att läcka hemlig information genom Wikileaks med garanti för att deras identitet inte kunde spåras.
Handel med narkotika och vapen
Men det är inte bara personer som kämpar mot ett övervakningssamhälle som utnyttjar Tor. Det är också ett användbart verktyg för att bedriva organiserad kriminell verksamhet som handel med narkotika, vapen och människor under skydd av internetanonymitet.
Just nu pågår en rättegång i USA där Ross Ulbricht riskerar mellan 20 års fängelse och livstid, för att ha byggt den anonyma handelsplatsen Silk Road, där knarkhandel pågått i stor skala, med hjälp av Tor-nätverket.
– Jag är överygad om att själva Tor-nätverket kommer att överleva, trots att tillslagen mot narkotika på internet kan antas öka. Det är en viktig teknik för väldigt många, säger internetforskaren Marcin de Kaminski.
”Borde användas mer”
– Den här tekniken kommer nog också fortsättningsvis inte användas av majoriteten. Däremot borde faktiskt fler använda den. Journalister borde till exempel använda det för att skydda sina källor, och företag som inte vill bli utsatta för spionage borde också använda det, säger Marcin de Kaminski.
Även om Tor-systemet bara används av folk som har särskilda skäl att vara anonyma på nätet menar internetforskarna att den ökade debatten om övervakningen också blivit en tankeställare för annat agerande.
– Förhoppningsvis kommer folk bli mer medvetna och restriktiva med hur de lämnar ut sina uppgifter. Idag väljer ju många att lämna ut personuppgifter till Facebook och Google för att ta del av en gratistjänst. Men priset för den tjänsten är ju att dina uppgifter säljs vidare för att användas till riktad reklam. Jag vet inte om folk faktiskt reflekterar över det, säger Daniel Gillblad.
Mer om Tor-nätverket, den organiserade brottslighet som det möjliggör och övervakning på internet kommer i kvällens avsnitt av Vetenskapens värld i filmen Internets skuggsida.