Att våra förfäder fick barn med neandertalare är känt sedan tidigare. Nu har forskare från Uppsala universitet visat att det bland dagens människor finns släktdrag kvar från den så kallade Denisova-människan, en annan förhistorisk hominid (människotyp). Men bara i vissa delar av världen.

Tidigare forskning har visat att det fanns Denisova-gener kvar hos ursprungsbefolkningar i dagens Oceanien. Uppsala-forskarna har nu med hjälp av DNA-analys även hittat släktdragen bland människor i Sydostasien.

– Vår studie visar att hybridisering har skett vid ett flertal tillfällen genom evolutionen. Vi kan se ett mer komplicerat mönster av genutbyte än vad som tidigare har visats, vilket ger en mer förfinad bild av hur människans historia har sett ut, säger Mattias Jakobsson, en av forskarna bakom studien.

Parning vid flera olika tidpunkter

Neandertalar-gener finns hos alla moderna människor utanför Afrika. Det betyder att neandertalare och våra förfäder parade sig i samband med att vi utvandrade från Afrika. Att Denisova-gener bara finns bland människor i Sydostasien och Oceanien tyder på att det genutbytet skedde mycket senare.

– Det är ett starkt bevis på att våra förfäder parade sig med Denisova-människan långt efter att vi utvandrade från Afrika, säger Mattias Jakobsson.

Han tror också att våra förfäder har skaffat barn med andra hominider många fler gånger under historien.

– Vi hoppas på att vi i framtiden kan hitta fossil från hittills oupptäckta hominider som också kan ha parat sig med våra förfäder. Då kan vi förfina bilden ytterligare, säger Mattias Jakobsson.

Fossil i Sibirien

De enda kända fossil som finns av Denisova-människan hittades i Sibirien. Men bland dagens Sibirien-invånare fann inte forskarna några spår av Denisova-gener.

– Att det såg ut så var en av anledningarna varför vi gjorde studien. Men det kanske ändå inte är så konstigt. På 41 000 år har människor haft en del tid på sig att flytta runt lite.

Nils Pejryd

SVT Vetenskap