Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– De lågpresterande eleverna känner sig dumma och är rädda för att misslyckas med att få ett arbete eller en bostad, säger Björn Högberg, lektor i socialt arbete. Foto: SVT

Rekordhög ohälsa bland svenska elever

Uppdaterad
Publicerad

Stressen bland svenska elever skjuter i taket men ingen drar i bromsen. Det menar svenska skolforskare som nu vill se ett ökat fokus på en hållbar skolgång.

– Tänk dig att du har dina vanliga lektioner på en vecka, två prov och flera inlämningar. Sen också aktiviteter och möten efter skolan. Alla sakerna måste jag lägga mycket tid på. Om någon vuxen skulle gå en vecka i nian tror jag de skulle bli utmattade, säger Delnaz Yousef som går i årskurs nio.

Hon är en av flera elever som vittnar om en ohälsosam stress kopplad till skolan i SVT-programmet ”Det svenska skolexperimentet”.

– Som elever ibland beskriver sin arbetssituation hade en chef på en arbetsplats dragit i bromsen, men det händer inte alltid i skolan, säger Christian Lundahl som är forskare i pedagogik vid Örebro universitet.

Skolan trolig orsak

En rapport från Folkhälsomyndigheten visar att psykosomatiska besvär som huvudvärk, ångest och sömnsvårigheter bland barn och unga har ökat drastiskt från 1985 till 2018. Pojkar som upplever besvär har ökat från 15 procent till 35 procent medan flickor med samma besvär har ökat från 30 procent till 60 procent.

– Under perioden så ökade stressen medan skolprestationerna sjönk. Slutsatsen är att någonting i skolan och skolans funktion kan ha bidragit till ökningen, säger Petra Löfstedt, utredare vid Folkhälsomyndigheten.

Känner sig dumma och rädda för framtiden

Björn Högberg vid Umeå universitet har studerat sambandet mellan svenska skolreformer och ungas psykosomatiska ohälsa. Han menar att stressen beror på att skolan blivit mer avgörande för elevernas framtid.

– De lågpresterande eleverna känner sig dumma och är rädda för att misslyckas med att få ett arbete eller en bostad. Elever med höga ambitioner upplever stress på grund av konkurrensen mellan högstatuspositioner i samhället, som att komma in på jurist- och läkarprogrammet.

”Skolpolitiken tar inte hänsyn till välmående”

Enligt Björn Högbergs studier syns den största ökningen av ohälsa efter förändringar i  läroplanen 2011 som bland annat innebar en övergång till det femskaliga betygsystemet A till F, tidigare betyg och fler nationella prov. Studien visar också att Sverige har gått från att vara ett land med välmående elever till att hamna under genomsnittet för andra rika kunskapsnationer i Europa.

– Vi kan se ökad stress, minskad tillhörighet och minskad känsla av meningsfullhet i skolan, säger Björn Högberg och fortsätter:

– Den skolpolitik som infördes under 1990-talet och senare under 2000-talet har inte tagit hänsyn till vare sig hälsa eller välmående.

Fokus på hållbart lärande

Christian Lundahl som bland annat drivit ett forskningsprojektet om skolstress menar att skolan måste börja arbeta för att värna om elevernas hållbarhet.

– Elever som tidigt lär sig leva med stress riskerar att braka in i väggen senare, vilket också är väldigt kostsamt för samhället.

Se mer om skolforskning i Det svenska skolexperimentet i Vetenskapens värld på måndag den 16 maj kl 20:00 i SVT2 eller på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer