Bilden till vänster är tagen i december 2014 och bilden till höger i februari 2015 och visar hur koraller bleks. Stora andelar av koraller världen över riskerar nu att dö på grund av blekningen som sker till följd av naturfenomenet El Niño. Foto: TT.

Rekordstark El Niño hotar korallerna

Uppdaterad
Publicerad

1998 var El Niño rekordstark vilket ledde till en global massblekning av koraller som gjorde att 20 procent av korallerna vid Stora Barriärrevet dog. Nu är klimatfenomenet El Niño återigen rekordstarkt och haven står inför en ny global massblekning av koraller.

– Vi har redan sett en förödande blekning av koraller i vattnen runt Hawaii, och Julön till exempel, och vi förväntar oss tyvärr att det fortsätter, säger Mia Hoogenboom, forskare vid James Cook-universitetet i Townsville i Australien, till SVT Nyheter.

På forskningsstationen Heron Island i nordöstra Australien samlas forskare från hela världen för att undersöka vad som händer med korallerna här på Stora Barriärrevet.

Och det räcker att vi dyker ganska nära öns forskningsstation för att filma vad forskarna tror är början på massblekningen även här. Vissa koraller har redan blekts i topparna.

– Och de här tecknen ser vi långt innan den riktiga högsommaren är här. Det gör att det ser riktigt illa ut för korallerna den här gången, säger Rene van der Zande, forskare vid University of Queensland.

Orsakas av El Niño

Det är den pågående och rekordstarka El Niñon som orsakar världens tredje globala massblekning av koraller. Stora andelar av koraller världen över riskerar att dö på grund av blekningen.

Blekningen sker när korallerna släpper taget om de färgade alger som vanligtvis lever i symbios med koralldjuren. Utan algernas näring och skydd blir korallerna mer känsliga för olika hot.

20 procent av korallerna dog

Det är en stressreaktion på grund av de höjda havstemperaturer som orsakas av det säsongsbundna klimatfenomenet El Niño.

– Sist vi upplevde en global massblekning 2002 klarade sig Stora Barriärrevet ganska bra, men gången dessförinnan 1998 dog 20 procent av korallerna här, säger Mia Hoogenboom.

Minskade med 16 procent 2002

Tidigare forskning visar att koralltäcket världen över minskade med 16 procent vid den senaste massblekningen. SVT har följt forskare vid världens största korallrevsformationer här på Stora Barriärrevet, och nu utökar forskningsinstitutionerna bevakningen av reven.

De täcker en yta som är större än Storbritannien och Irland tillsammans.

– El Nino är så kraftig i år, och på grund av den blekning som redan dokumenterats, så befarar vi att Barriärrevet riskerar av drabbas minst lika illa som vid den första blekningen 1998, säger Mia Hoogenboom.

Koraller viktiga för livet i havet

Koraller är djur som skapar formationer under vattenytan, och de har betydelse för merparten av allt liv under vattnet. Det är havets barnkammare, skulle man kunna säga, och utan skyddet och näringen som reven ger tror forskarna att livet i havet kommer att decimeras.

– Korallreven är fullkomligt avgörande för det mesta av livet under vattnet, säger Mia Hoogenboom.

Blekningen drabbar olika hos olika slags koraller, alla dör inte, men de flesta förlorar förmågan att föröka sig, och växer alltså inte mer.

Konsekvenser syns efter årskiftet

Det är först efter årsskiftet som de högsta temperaturerna beräknas uppmätas, och vi kan säga med större bestämdhet hur illa reven drabbas. Men de ovanligt varma vattnen i stora delar av världens hav tros kvarstå så länge som fram till i höst nästa år.

Det är inte klarlagt om de senaste årens mycket kraftiga säsongsbundna El Niños har ett samband med klimatförändringarna vi upplever med försurning och höjda havstemperaturer generellt. Men effekten av båda dessa klimatförändringar, och andra hot, kan bli tufft för korallerna i framtiden.

Vi fortsätter bevaka hoten mot korallerna från Stora Barriärrevet, och du kan läsa mycket mer om forskningen på koraller här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.