Det har varit en anmärkningsvärt mild vinter i Arktis 2016–17. I Longyearbyen på Svalbard samlades smältvatten i pölar på gatorna i början av februari. Foto: Martin Hedberg

Rekordvarm vinter i Arktis

Uppdaterad
Publicerad

För fjärde gången på bara drygt ett år har det varit nära töväder på Nordpolen vilket är en mycket sällsynt händelse. Flera extremväder kan komma att uppstå på grund av minskad havsis och varmare vintertemperaturer.

På Svalbard, en arktisk ö norr om det norska fastlandet har temperaturen varit betydligt högre än normalt och förra veckan regnade det i Longyearbyen. Här brukar temperaturen ligga runt minus 20 grader vid den här årstiden.

Töväder på Svalbard

Meteorologen Martin Hedberg som var på Svalbard i månadsskiftet januari-februari säger att det var en underlig känsla att uppleva det nästan vårlika vädret.

– När jag kom till Svalbard var det säsongslägsta med -21° och en vecka senare var det +6° och regnade. Det var också slående att fjorden utanför Longyearbyen var isfri där det normalt är en meter tjock is, säger Martin Hedberg.

Det här är tredje tillfället sen i november som temperaturer har stigit till den här ovanliga vinternivån nära polen.

”Uppvärmningen är ett faktum”

Ralf Döscher klimatforskare på Rossby Center vid SMHI, säger att det varit extrema temperaturer under några dagar de senaste månaderna och han är säker på att väderhändelserna i Arktis är en del av den långsiktiga globala uppvärmningen. I januari var Arktis lokalt upp till 7 grader varmare än det som var normalt mellan 1981 och 2010.

– Det vi ser och mäter visar att uppvärmningen är ett faktum. Havsisen minskar och Arktis blir varmare generellt och det gör att väderhändelser med varmluftsinflöde blir mer frekventa än förut. När områdena i Arktis blir utan is värms de upp snabbare, vilket innebär mer utbyte av luft mellan Arktis och andra breddgrader, säger Ralf Döscher.

Storm pressade mild luft mot polen

De höga temperaturerna vid Nordpolen orsakades av en kraftig storm som pressade upp onormalt mild luft mot polen. Stormen har nu avtagit men är en i raden av många lågtryck som dragit upp över Atlanten den senaste tiden.

– Den är en del i ett allmänt mönster som för upp varm och fuktig luft mot polerna, förklarar Ryan Maue, meteorolog vid Weather Bell Analytics i Washington Post.

”Viktigt att se på det längre perspektivet”

Även om värmetopparna är oroande tycker Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid Stockholms universitet att man måste vara försiktig när det handlar om väderfenomen och titta på långsiktiga indikatorer. Han säger precis som Ralf Döscher att den krympande havsisen är en av de tydligaste och starkaste indikatorerna på att klimatet förändrats.

– Kurvan för havsisens utbredning har sedan man började satellitmätningarna 1979 gått linjärt neråt, men med ganska stora variationer mellan åren under tiden, säger Martin Jakobsson.

Påtagliga förändringar

Väder och luftmassor ändrar sig och enligt Martin Jakobsson är  det är svårt att bedöma utvecklingen på en säsong. Det som generellt är mycket påtagligt är att permafrosten tinar, trädgränsen kryper uppåt, glaciärisarna drar sig tillbaka och att havsisen krymper.

– Det finns mycket vi inte förstår i det komplexa klimatsystemet och att visa osäkerheten är viktigt. Även om mer forskning behövs betyder inte det att vi inte ska agera. Självklart ska vi begränsa det som forskning pekar på påverkar systemet negativt, till exempel användningen av fossila bränslen.

Vi kan ju inte gå tillbaka och rätta till det vi gjort i efterhand, säger Martin Jakobsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.