Så fungerar robot-tekniken som underlättar livmodertransplantationer. Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, berättar. Foto: Björn Larsson RosvallVisa alla (2)
Visa alla (2)

Första personen gravid efter robotassisterad livmodertransplantation

Publicerad

Den svenska forskargruppen bakom världens första lyckade livmodertransplantation arbetar nu på att förfina tekniken vid operationerna. Tack vare robotarmar har man lyckats göra ingreppet skonsammare för donatorn och nu är en första kvinna gravid.

– Hon är i vecka 23 nu och allt ser bra ut. Vi har inte sett några konstigheter under de andra graviditeterna heller, förutom mot slutet då en del råkat ut för havandeskapsförgiftning. Vi följer noga upp donator, mottagare och barn, säger Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Totalt har sex stycken livmodertransplantationer genomförts med robotassisterad kirurgi i Sverige. Den första av de här kvinnorna opererades 2017 och är nu alltså gravid och beräknas föda i vår.

Att man valde att gå från traditionell öppen kirurgi till robotassisterad titthålskirurgi förklarar Mats Brännström som en naturlig utveckling. Detta eftersom mycket annan öppen kirurgi där man opererar i trånga områden gått över till titthålsmetoden. 

Främst donatorn berörs

Det är främst donatorn som berörs av de förändringar som den nya tekniken medför. Men förhoppningen är att tekniken även ska kunna användas vid insättningen.

– Fördelarna med robotassisterade ingrepp är att de blir mer precisa, därmed blir blodförlusten hos donatorn mindre, vårdtiden kortare och patienten mår bättre efter ingreppet. I det långa loppet kommer nog även den tio timmar långa operationstiden minska, säger Mats Brännström.

Ännu ingen behandlingsmetod

Det här är ingen behandlingsmetod ännu, utan ett pågående forskningsprojekt. Men Mats Brännström tror, baserat på resultaten, att det kan komma att bli det.

– Just nu görs livmodertransplantationer i flera länder och jag är säker på att det kommer sprida sig. Men vår uppgift är att ta fram så mycket data som möjligt för att politikerna ska kunna fatta besluten. Det finns en liten grupp kvinnor utan livmoder och nu har vi en fungerande behandling. Ska vi verkligen utesluta deras möjlighet att bära ett barn?

Tanken är att sammanlagt tio stycken livmodertransplantationer med robotassistans ska ha genomförts innan man går vidare till nästa forskningssteg, livmödrar från avlidna donatorer.

Den robotassisterade donatoroperationen

Visa

Operationen görs med robotassisterad titthålsteknik, där fem stycken centimeterstora ingångshål möjliggör för kirurgerna att arbeta med mycket stor precision.

Två av kirurgerna sitter med huvudet i varsin övertäckt bildskärm där de, via spakar styr robotarmarna och kirurgverktygen som frigör livmodern.

En handrörelse från kirurgen kan omvandlas till en millimeterrörelse i buken på donatorn, vilket skapar en exakthet som skonar både henne och livmodern.

Den flera timmar långa operationen avslutas med att livmodern tas ut via ett snitt i buken, för att sedan direkt opereras in på mottagaren med traditionell öppen kirurgi.

Än så länge är bara avlägsnandet av livmodern från donatorn robotassisterad, men tanken är att även insättningen ska bli det framöver.

Källa: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Livmodertransplantation

Visa

I Sverige har forskningen kring livmodertransplantationer pågått sedan 1999. Forskningen har gjorts och görs också på många andra platser i världen.

De första försöken i Sverige gjordes på möss, och 2003 kunde man rapportera de första graviditeterna i världen med levande avkomma från mus. Därefter började man forska på får.

Den första transplantationen på människa i Sverige gjordes 2012. Flera kvinnor har efter det fått livmödrar transplanterade och ingreppet har med tiden effektiviserats. I dag är operationstiden för donatorn cirka tio timmar.

Efter transplantationerna har graviditetsförsök påbörjats med hjälp av IVF. I september 2014 föddes världens första barn till en kvinna med transplanterad livmoder. Efter det har flera barn fötts, både i Sverige och andra länder.

Kvinnorna måstes behandlas med avstötningshämmande läkemedel efter transplantationen. När kvinnan fött de barn hon önskat opereras livmodern bort igen. Den kan inte användas på nytt.

Hittills har totalt 13 barn i världen fötts efter livmodertransplantation. Åtta av dem har fötts i Sverige, två i USA, ett i Brasilien, ett i Serbien och ett i Indien.

Källa: Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer