Comet Interceptor ska ligga och vänta till något riktigt intressant dyker upp ur solsystemets utkanter.

Rymdsond ska läggas i vänteläge – i jakt på en ny komet

Publicerad

Om nio år vill ESA, Europeiska rymdorganisationen, få upp en rymdsond som ska parkeras i vänteläge – tills det dyker upp en komet från solsystemets yttersta utkanter.
– Vi vill komma åt sådant som funnits där ute sedan solsystemet bildades för 4,5 miljarder år sedan och som inte varit nära solen, säger en av de deltagande svenska forskarna.

Comet Interceptor är namnet på det nya projektet. Kometer har redan fått besök från jorden, mest känd är kanske den europeiska (och svenska) sonden Rosetta som efter en tioårig resa nådde kometen 67P Tjurjumov-Gerasimenko år 2014. Det beskrivs som ett mycket lyckat projekt, även om den lilla landaren som medfördes havererade.

Men den här gången finns alltså ingen förutbestämd måltavla.

”Ytan är annorlunda”

Kometer brukar svepa in nära solen och solvinden bildar en lång svans av stoft och ånga innan de försvinner ut i kölden igen. En komet som aldrig varit nära solen förväntas vara mer ursprunglig än de vi känner till.

– Framför allt är nog ytan annorlunda eftersom den aldrig värmts upp. Och så kan man förvänta sig att finna mindre av mineraler och mer av lättflyktiga ämnen, vatten och is, säger Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik (IRF) i Uppsala.

90 procent chans att hitta något

I fem år med start år 2028 ska sonden ligga i vänteläge, och forskarna räknar med 90 procents chans att det kommer något intressant under den tiden. Om en komet kommer i väldigt hög fart, och sonden måste jaga ikapp den, kan farten bli ett problem.

– Det kan vara hastigheter på upp till 70 kilometer per sekund, och det stora problemet blir då om sonden krockar med ett litet stoftkorn. Men vi har byggt sonden i tre delar och en av dessa ska gå så nära kometen att det inte gör något om den går förlorad, bara den hunnit sända sin mätdata, säger Anders Eriksson.

Från vänster: Lars Bylander, rymdingenjör KTH, Tomas Karlsson, rymdforskare KTH, Anders Eriksson, rymdforskare IRF Uppsala. Foto: Thomas von Heijne/SVT

”Vore högsta vinsten”

De svenska inslagen kommer även denna gång att handla om mätningar av det som pyser ur en komet när kärnan värms upp av solen. Arbetet ska börja i princip redan nu, dels på KTH i Stockholm och dels på IRF i Uppsala. Och drömmen är att det ska komma en interstellär besökare, ett objekt som inte hör hemma i vårt solsystem utan som har färdats mycket längre.

Sådant har hänt tidigare. Den första kända av den sorten döptes till Oumuamua och susade genom solsystemet hösten 2017.

– Att få bilder och mätningar från ett objekt från ett annat stjärnsystem skulle säga något om hur likt det är vårt eget. Det vore ju högsta vinsten men det kan vi inte räkna med. Men vi kan förstås hoppas, säger Anders Eriksson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer