Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Så blir de olika coronavaccinen Foto: TT/Sakchai Lalit.

Så blir de olika coronavaccinen

Uppdaterad
Publicerad

Läkemedelsföretag över hela världen befinner sig i slutfasen av sina kliniska studier och ett coronavaccin kan bli tillgängligt innan årets slut. Men fortfarande kvarstår frågor om biverkningar och fördelning av vaccinet.

Läkemedelsjätten Pfizer har gått ut med ett 90 procent effektivt vaccin mot coronaviruset. Elva vaccin befinner sig i slutfasen av sina kliniska studier och sex har blivit godkända för tidig eller begränsad användning. Men hur mycket vet vi egentligen om de olika vaccinen?  

– Alla de här vaccinen kommer ju att fungera lite olika. Pfizer till exempel kräver ju minus 80 graders förvaring. Och det gör ju att utvecklingsländer sannolikt kan få väldigt svårt att få tillgång till det. Även här i Sverige måste det ju finnas frysar som klarar minus 80 på vårdcentraler och allt möjligt, så även här blir det en logistisk utmaning, säger Matti Sällberg, vaccinforskare på Karolinska institutet. 

Traditionell vaccinteknik går ut på att injicera ett försvagat virus i kroppen som aktiverar kroppens egna immunförsvar. Den välbeprövade metoden kan även skydda mot framtida virusutbrott men aktiverar antikroppar och inte T-celler. Antikroppar och T-celler är två olika delar av immunförsvaret, som kan ha olika styrkor i kroppens sätt att angripa coronavirus. e kvarstår frågor om biverkningar och fördelning av vaccinet.

Vektor, DNA och RNA-vaccin 

Modernare vaccintekniker kan aktivera T-cellsförsvaret men dessa vaccin har sina egna för- och nackdelar. 

Så kallade vektorvacciner är en av de nya typerna av vaccin och dessa genmodifierar ofarliga virus som injiceras med delar av coronaviruset i sin arvsmassa. Sverige har köpt 7 miljoner doser vektorvaccin från Astra Zeneca som beräknas bli tillgängliga i slutet av december. 

– Fördelen med dessa är att det ger en storskalig produktion och att de går att frystorka vilket gör dem lättare att förvara. Nackdelen är att har man tagit de här vaccinerna en gång så kan man bli immun mot virusvektorn och kanske inte kan vaccineras mer än en gång med just det vaccinet, säger Matti Sällberg. 

RNA-vaccin, som Pfizer använder, sätter igång kroppens immunförsvar genom att injicera en bit av coronavirusets gen. Detta vaccin kan injiceras flera gånger men måste förvaras väldigt kallt. Pfizer blev tidigare i veckan först med att presentera siffror på att vaccinet haft en verksamt skyddande effekt för 90 procent av de tiotusentals försökspersonerna i deras slutliga fas 3-studie. 

Vilka får vad? 

I Sverige kan olika grupper få olika vaccin. 

– Jag tror inte att vaccinet kommer fördelas mellan regioner i sig, där blir det nog rätt jämn fördelning. Men olika vaccin kommer att passa olika grupper bättre. Till exempel äldre som ofta har ett sämre immunförsvar behöver sannolikt ett vaccin som kan ges flera gånger, medan kanske unga kan få vaccin där det räcker med en dos, säger Matti Sällberg. 

Ytterligare en ny vaccinteknik

Visa

DNA-vaccin fungerar på liknande sätt som RNA-vaccin, alltså genom att vissa av coronavirusets gener skickas in i kroppen, så att kroppen kan träna upp sitt försvar. Till skillnad från RNA-vaccin kan DNA-vaccin förvaras i rumstemperatur – men DNA-vaccinen kräver tillgång till elektricitet vid injiceringen i kroppen, vilket gör även dessa vacciner svåra att använda i utvecklingsländer. Något DNA-vaccin finns inte heller bland de vaccin som är längst framme i utvecklingen av coronavacciner i nuläget.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nya coronaviruset

Mer i ämnet