Starflockarna som mönstrar himlen, sillstim som vänder silvriga klot genom havet, visst är det konstigt att de kan röra sig så synkront. De krockar inte, ingen kommer efter, trots att det inte finns någon uppenbar ledare. Hur går det till?

Den kollektiva planen

Det tycks enligt uppsalaforskarna försiggå på ett plan, där ingen av medlemmarna har någon som helst överblick. Med hjälp av moskito-fisk i akvarier och ett samarbete mellan matematiker i Uppsala och biologer i Sydney, Australien, har man kunnat analysera samspelet mellan individerna i ett stim.

Varje fisk håller koll på sin närmaste granne. ”Drar han iväg, så spurtar jag efter honom. Bromsar hon, så bromsar jag lika snabbt.” Det ska vara lika långt till alla runtomkring, hela tiden. Det är stimfiskens enkla credo, som i den stora gruppen ger de spektakulära koordinerade rörelsemönstren.

Som en organism med tusen ögon

Vad ger det här beteendet för utdelning? Man skulle kunna säga att tusentals ögon ser mer än ett par – hela gruppen blir en enda organism med massor med ögon att upptäcka faror och fiender.

Den som märker något först tvärvänder, och får hela gruppen med sig. Detta är ett exempel på en platt organisation där alla inledningsvis vet lika mycket.

Brevduvan som hittar tar ledningen

Men alla djur i flock fungerar inte som fiskarnas stim. Vissa stim och flockar bygger i stället sin organisation på att en enskild individ har mer kunskap än de övriga, och därför tar ledningen. Bland brevduvor handlar det om att veta hur man hittar hem. I en annan gruppering kan ledardjuret veta var det finns mat. Det är en hierarkisk organisation, där medlemmarna måste följa ledaren för att kunna överleva.

I Uppsala funderar nu forskarna på om samma grundprinciper gäller även för människor. Att vi snarare inrangerar oss i hierarkiska strukturer är bekant, de flesta av oss har hela chefshimlar ovanför oss.

Även människor flockas

Men det finns tillfällen då flockdjuret människan visar sig, berättar en av uppsalaforskarna, David Sumpter.

– Ställ en person på gatan och låt honom eller henne stå och titta rakt upp i luften på ingenting. Kan man se om det är fler personer som också stannar för att se vad som syns där uppe? Stannar ännu fler om man börjar med att ställa en hel grupp med folk som står och tittar?

Svaret är ja, vi stannar, och ju fler som står och tittar, desto fler stannar. Härmningsbeteendet som stimmet, eller flocken utövar visar sig vara en effektiv kunskapsöverförare.

Annlouise Martin

SVT Vetenskap