Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Följ med bakom kulisserna när jätteteleskopet sköts ut i rymden. Foto: Nasa

Så fungerar unika jätteteleskopet James Webb

Uppdaterad
Publicerad

På juldagen 2021 sköts superteleskopet James Webb ut i rymden. Inuti rymdraketen fanns en hopvikt spegel på 6,5 meter i diameter och en solsköld som båda skulle vikas ut i rymden. I en ny dokumentär berättar forskarna om de nagelbitande dagarna när teleskopet skjutits i väg.  

– Det som är utmanande är att det aldrig har gjorts förut, säger Carl Starr som var ansvarig för att teleskopet skulle fällas ut i rymden.

Superteleskopet James Webb har kostat motsvarande 100 miljarder kronor och tog över 25 år att bygga. Ett av målen med teleskopet är att kunna fånga ljus från de allra första stjärnorna och galaxerna som bildades efter “big bang” för närmare 13,8 miljarder år sedan.  

Till skillnad från föregångaren Hubble kan James Webb göra observationer i en större del av det infraröda ljusspektrumet. När universum expanderar får stjärnornas ljus längre våglängd, vilket får ljuset att ändra färg. Äldre stjärnljus blir infrarött, vilket alltså James Webb är bättre på att uppfatta. 

Sköld stor som en tennisbana

Teleskopet har 18 speglar som tillsammans mäter 6,5 meter i diameter, vilket är för brett för att få plats i en rymdraket. Därför var man tvungen att designa James Webb så att sex av de 18 speglarna skulle vikas ut på plats i rymden. Även en sköld ungefär lika stor som en tennisbana skulle fällas ut som skydd mot solens, jordens och månens värmestrålning.  

Det är ingen som någonsin har vecklat ut ett teleskop i rymden tidigare, vilket gör detta till ett av Nasas mest komplicerade projekt sedan månlandningen. 

– Det är ganska nervöst. Webb kommer att vara miljontals kilometer bort. Det är inte designat för att kunna repareras, säger Greg Robinson, Nasas programchef, James Webb Space Telescope.

Trodde teleskopet hade “hängt sig”

När teleskopets markkontroll i Baltimore skulle rulla av skyddshöljena till solskölden verkade något ha gått fel. Om allt gick enligt planerna skulle höljena trycka ned strömbrytare som då skulle skicka en signal till marken om att solskölden och speglarna kunde vecklas ut. Men strömbrytaren trycktes aldrig ned. 

I en och en halv dag trodde man därför att teleskopet var obrukbart. 

Se de svettiga timmarna när markkontrollen tror att allt jobb har varit förgäves i klippet ovan.

Vetenskapens värld – Bilderna från superteleskopet måndagen den 12/9 kl 20 i SVT2 eller på  SVT play från och med söndag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.