– I värsta fall måste vi stänga ner hela Sveriges elnät, säger Emmelie Andersson på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Hon syftar på solen på vad som skulle kunna hända om en riktigt stor solstorm bryter ut.
På MSB som är den myndighet som ska hantera frågor om hot mot samhället har man helt nyligen inrättat en speciell enhet som ska ägna sig åt just solen och det rymdväder som solen orsakar.
I början av det här året rankades solstormar som ett av de tio största hoten mot Sverige det här året. Skälet är det solfläckmaximum som förestår.
– De flesta solstormar kan vi hantera genom att vi anpassat elnäten för detta. Det gäller även radiokommunikation av olika slag. Där finns reservsystem som vi kan sätta in om det krävs, säger Emmelie Andersson.
Prognoser saknas
Men hur vi ska skydda oss mot en riktigt stor solstorm vet vi inte i dag. Senast en stor solstorm drabbade jorden var för ungefär tio år sedan. Då släcktes hela Malmö ner. Däremot klarade sig norra USA och Kanada från avbrott eftersom myndigheterna där var medvetna om att en storm kunde komma.
– I Malmö höll man på med reparationsarbeten just då och bara en ledning fungerade in mot staden. När den slogs ut fanns inget annat system som kunde kopplas in, säger Emmelie Andersson.
Den så kallade halloweenstormen slog dessutom ut 47 satelliter. 1989 drabbade en ännu kraftigare solstorm norra Kanada. I provinsen Quebec blev 6 miljoner människor strömlösa i nio timmar mitt i vintern.
Den värsta storm som vi känner till skedde för 150 år sedan. Stormen på solen syntes ända från jorden och norrsken lyste upp stora delar av världen. Rapporter från den tiden beskriver hur gnistor slog ut från master på skeppen, hur kompasser löpte amok och pappersremsor på telegrafstationerna började brinna.
Teknologin är sårbar
– Det är en sådan storm vi är rädda för i dag. Ingen så stor storm har skett sedan dess, säger Emmelie Andersson på MSB.
Det stora problemet är att vårt samhälle utvecklats till något helt annat sedan dess. Vi är beroende av teknologi som är sårbart för de laddade partiklar som solen slungar ut vid stormarna.
– Partiklarna kan färdas med en hastighet på 2.500 kilometer i sekunden. I dag kan vi få en förvarning cirka 30 minuter i förväg att en storm är på väg mot jorden, men om det är en riktigt allvarlig storm färdas partiklarna ännu snabbare och förvarningstiden krymper ytterligare, säger Emmelie Andersson.