Foto: SVT

Så här tycker forskarna om GMO

Uppdaterad
Publicerad

De flesta lantbruksforskare i Sverige anser att GM-grödor behövs för att mätta jordens befolkning framöver. De är alla överens om att hälsoriskerna är små. Men en majoritet anser att miljöriskerna antingen är större än vid konventionell växtförädling, eller att vi vet för lite om GMO:s eventuella fara för miljön.

GMO-frågan är en het potatis i Sverige och övriga Europa. Miljörörelsen kämpar dagligen med att sätta stopp för olika fältförsök och annan forskning som rör genetiskt modifierade grödor som påstås utsätta både hälsa och miljö för risker. Samtidigt propagerar stora GMO-företag för deras genetiskt modifierade utsäde som ska frälsa världen från svält.

Man vad säger lantbruksforskarna om GM-grödorna egentligen?

SVT Vetenskap har beslutat att gå till botten med vad de insatta forskarna egentligen tycker om GMO.

Vi har skickat ut en enkät till jord- och skogsbruksforskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Av cirka 600 forskare som nåddes av vår enkät har 491 forskare svarat, varav 128 har forskat specifikt på GMO.

Hälsorisker?

När det gäller hälsorisker så tyder majoriteten av den publicerade forskningen på att dagens GM-grödor och gentekniken i sig inte leder till större hälsorisker.

Av dom forskare som studerat GM-grödor i vår undersökning instämde 62 procent i den bilden. Bara fem procent ansåg att GM-grödor i sig är mer riskabla, medan 28 procent menade att det krävs mer forskning.

Svaren från lantbruksforskare som inte arbetat med GM-grödor specifikt, var i stort sätt de samma men dessa forskare var något mer benägna att se hälsorisker. Tolv procent ansåg att GM-grödor i sig är mer riskabla för hälsan än konventionellt framtagna grödor, medan 33 procent menade att det krävs mer forskning.

Miljörisker?

När det gäller miljörisker är bilden mer splittrad. Hälften av forskarna som studerat GM-grödor anser att genmodifierade grödor inte är mer riskfyllda än andra. 30 procent av GM-forskarna anser att det krävs mer forskning för att verkligen kunna svara.

Men bland övriga jord- och skogsbruksforskare är tveksamheten större. 24 procent ser större miljörisker med GM-grödor och nästan 40 procent menar att det krävs mer studier för att avgöra miljöriskerna.

Många av forskarna som svarat i undersökningen menar att det är omöjligt att uttala sig generellt.

Här en kommentar från en av forskarna:

”Egenskaperna kommer ju att variera från fall till fall. Vilken GMO, och med vilka nya egenskaper avser frågan? Att bunta ihop grödor i GMO och konventionella blir för enkelt.”

Riskerna beror på grödornas egenskaper, inte gentekniken i sig. Det är alla överens om.

Dagens GM-grödor som modifierats att tåla ogräsmedel har exempelvis lett till problem med utveckling av resistenta ogräs.

Medan dom GM-grödor som producerar eget insektsmedel lett till minskad besprutning. Men också här finns tecken på resistens bland skadeinsekter. Bilden är komplex och det är framför allt dom långsiktiga konsekvenserna vid storskalig odling som en del forskarna anser oklara.

Ekologiskt VS GMO?

GM-grödor har hittills blivit synonymt med storskalig jordbruksindustri. Det GMO intensiva storjordbruket brukar därför ställas mot det småskaliga ekologiska jordbruket i den allmänna debatten.

I vår undersökning visade sig också forskarnas syn på jordbruk starkt kopplad till bedömningen av GM-grödor. Forskare med stor tilltro till ekologiskt jordbruk ansåg riskerna med GM-grödor vara betydligt större.

Men många tycks rejält trötta på den här polariseringen:

”Jag ser ingen motsättning mellan GMO och ekologiskt”, kommenterar en av forskarna i undersökningen.

”För att lösa miljöproblemen kommer vi att behöva både och inte antingen eller”, menar en annan.

Enligt undersökningen anser de flesta av Sveriges lantbruksforskare att det ekologiska jordbruket inte kan föda hela jordens befolkning på egen hand.

Majoriteten menar däremot att GM-grödor kommer behövas för att mätta en allt större världsbefolkning på ett hållbart sätt i framtiden.

Regelverk sätter stopp

En bred majoritet, 67 procent, av alla forskare som har arbetat eller fortfarande arbetar med GM-grödor anser att regelverket i EU och Sverige är för hårt. Närmare 40 procent av samtliga lantbrukssforskare håller med.

GMO-forskningen är idag inne i moment 22 enligt GM-forskarna själva – bedömning av risker genom fältförsök med GM-grödor förhindras av ett regelverk som är där för att förhindra forskning som kan vara riskfylld.

Forskningen kan peka på vilka risker och möjligheter som finns med GM-grödor. Men avvägningen vad som är acceptabelt är i slutänden politisk. Och just nu tycks politiken i EU göra gentekniken omöjlig. I alla fall för den offentligt finansierade forskningen.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.