Försöken är gjorda med den allra senaste metoden inom hjärnforskning: optogenetik. Och de är gjorda på möss. Mössen gjordes först nikotinberoende genom att få nikotin i sitt dricksvatten under flera veckor. Sedan fick de plötsligt inget nikotin och utsattes för olika beteendetester. Bland annat undersökte forskarna i vilken grad mössen vågade utforska öppna, exponerade platser istället för att bara trycka i trygga hörn.

Människor har en betydligt mer avancerad hjärna än möss, men eftersom det här rör basala mekanismer, djupt inne i hjärnan, är resultaten relevanta även för människor.

Ett av de värsta abstinensbesvären för dem som försöker fimpa är att de känner sig oroliga och ofta får ångest. Men hittills har det varit okänt vad som egentligen händer i hjärnan och som skapar de här oroskänslorna.

Men nu har amerikanska forskare lyckats identifiera en nervkrets i hjärnan, som triggar ångest vid nikotinabstinens.

– Man har anat att en sådan här nervkrets kan finnas, så på det viset är resultaten inte förvånande. Men ingen har kunnat visa det så här snyggt och detaljerat innan. Nu kan vi ta det för säkert, säger Mia Ericson, beroendeforskare vid sektionen för psykiatri och neurokemi vid Göteborgs universitet.

Stressrelaterad signalsubstans

I vanliga fall riktar beroendeforskningen in sig på signalvägar i hjärnans belöningssystem. Nikotinet i tobaken binder till receptorer som ger upphov till en frisättning av dopamin, vilket får oss att känna välbehag, men som ger motsatt effekt i en nikotinberoende hjärna, när receptorerna inte får nikotin längre.

Men här är det alltså en annan nervkrets och en annan signalsubstans som är inblandad, nämligen den stressrelaterade signalsubstansen CRF1. Och det ger andra mål att rikta in sig mot när man försöker utveckla läkemedel som ska hjälpa dem som försöker sluta röka.

– De har använt optogenetik, en av de riktigt häftiga nya metoderna, för att identifiera den här kretsen. Med hjälp av ljus kan de sätta på och stänga av de inblandade receptorerna. Det är en mycket mer specifik metod än att ge farmakologiska substanser. Och de har visat att det ångestliknande beteendet hos mössen försvinner när de manipulerar den här kretsen, säger Mia Ericson.

– På sikt det kan ge uppslag till en riktad behandling, men vägen dit är mycket lång.