Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Nu ska forskare undersöka hur mer träning kan göra oss ännu smartare. Foto: Pexels

Så mycket smartare blir du av träning

Uppdaterad
Publicerad

Myndigheterna rekommenderar minst 150 minuter fysisk aktivitet i veckan. Det ger bland annat positiva effekter på hjärnan. Nu ska amerikanska forskare ta reda på om mer träning förbättrar utfallet ytterligare.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar 150 minuter måttlig fysisk aktivitet i veckan för vuxna över 18 år. Genom att röra sig kan man minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer och dessutom motverka psykisk ohälsa. Flera hjärnforskare framhåller också att hjärnans förmåga påverkas av rörelse.

Att just 150 minuter valts som rekommendation beror på att flera studier visat att det har goda hälsoeffekter, men få svenskar lever upp till den nivån idag. Ändå ska ett nytt forskningsprojekt utreda om målet inte är för lågt satt. Sannolikt skulle man få ännu bättre effekter om man i stället rörde sig 225 minuter i veckan, åtminstone på några av de områden man mäter.

Bättre problemlösningsförmåga

Arthur Kramer vid Northeastern university i Boston, USA, har studerat fysisk aktivitets effekter på hjärnan i över 30 år. Han är en av de forskare som visat att konditionsträning förbättrar den kognitiva hälsan och han har också studerat hur hjärnans förmåga förändras av motion.

– Vi har tidigare sett att problemlösningsförmågan ökar när man ägnar sig åt löpning eller snabba promenader, säger han. Men vi har egentligen aldrig studerat doserna. Kanske blir effekterna ännu bättre om man rör sig mer?

Ökad blodflöde förbättrar hjärnans kopplingar

Han har precis varit med och dragit igång en av de största studierna någonsin där man försöker påverka hjärnhälsan genom träning. Över 600 äldre personer tränar aerobiskt under ett halvår samtidigt som deras kognitiva utveckling följs i detalj. Kramer är övertygad om att de kommer att uppleva stora förbättringar och att deras hjärnor verkligen kommer att förändras av motionen.

– Blodflödet till hjärnan ökar, vilket förbättrar kopplingarna mellan olika delar, säger han. Dessutom påverkas hjärnans struktur så att delar som kopplas till problemlösning blir större.

Stillasittande som rökning för 50 år sedan

Andra tänkbara förklaringar är att träning gör att man mår bättre psykiskt, att blodkärlen i hjärnan påverkas och att träningen har effekt på de klassiska riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom; det gör i sin tur att åderförkalkningen går långsammare. När befolkningen blir äldre och sjukdomar som demens ökar kan det dagliga träningspasset vara skillnaden mellan en frisk och en sjuk ålderdom.

– Jag tror att synen på träning idag är i samma fas som synen på rökning var för 20 år sedan. Äntligen börjar människor förstå att ett orörligt liv för med sig hälsorisker, säger han. Men de goda nyheterna är att det går att ändra på det. Och det är aldrig för sent att börja. Vi har sett stora hälsoeffekter på gamla människor som levt helt orörliga liv och börjat träna sent i livet.

Mer om träning och hur det påverkar hälsan och hjärnan kan du se i SVT-programmet Bästa träningen.

Ignitestudien

Visa

Försökspersonerna i Ignitestudien (Investigating Gains in Neurocognition in an Intervention Trial of Exercise) ska gå antingen 30 minuter eller 45 minuter fem dagar I veckan och jämföras med personer som stretchar under motsvarande tid. Forskarna mäter deras förmåga att klara av kognitiva tester, undersöker hjärnan med magnetkamera och tittar närmare på konditionen för att se hur träningsmängden påverkar både kroppslig hälsa och hjärnans kapacitet. 639 personer mellan 65 och 85 år kommer att ha deltagit i studien innan den avslutas.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer