Det är bara i fosterstadiet som celler vandrar fritt i vår kropp. Då behöver de kunna ta sig mellan olika cellager för att bilda nya slags vävnader. När vi väl är färdigutvecklade sitter cellerna vanligtvis där de sitter. Det är bara immunsystemets krigare, de vita blodkropparna, som via lymfsystemet kan ta sig till olika delar av kroppen för att göra det de ska: bekämpa främmande virus, bakterier och andra inkräktare.
Men så finns cancerceller. När en tumör blivit elakartad kan dess celler sprida sig vidare i kroppen, antingen genom blodkärlen eller lymfsystemet.
Det här gav immunologer och cancerforskare vid Karolinska Institutet i Stockholm en idé: cancercellerna utvecklar troligen egenskaper som bara immunceller vanligtvis har. Tillsammans med forskare från Umeå universitet samt amerikanska och japanska forskare har de nu hittat en mekanism som får cancercellerna att ta sig in i lymfsystemet.
Målinriktad vandring
– Cancerceller går specifikt och målinriktat mot lymfan genom att de utvecklar samma receptor på sin yta som de vita blodkropparna. De kan då känna av ett ämne som utsöndras från lymfkärlen och röra sig ditåt. Det är ett protein som heter TGF-beta som ligger bakom både utvecklingen av receptorn och utsöndringen från lymfkärlen, säger Jonas Fuxe, cancerforskare vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som lett studien.
– Cancercellerna hakar alltså på en mekanism som immunceller normalt använder och kan på så sätt bli fripassagerare in i lymfsystemet. Men vi misstänker att det här bara är en av en hel rad mekanismer som cancercellerna utnyttjar, säger Jonas Fuxe.
Molekyl med många effekter
Proteinet TGF-beta är en molekyl ”med två ansikten”, som både gör nytta och skada.
– Det är en molekyl som kontrollerar nästan alla funktioner i cellerna, bland annat hur de delar sig och differentierar sig till andra typer av celler. Den är jätteviktig inte minst i fosterstadiet. Utan TGF-beta skulle vi bli missbildade. Den är också viktig, genom hela livet, för bland annat sårläkning, säger Charlotte Rolny, som själv forskar i cancer och immunsystemet vid Institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, men som inte ingått i den aktuella studien.
– Det finns många kliniska prövningar just nu som går ut på att hämma TGF-beta. Men eftersom den här molekylen gör så många olika saker kan det i stället vara bättre att kunna blockera valda delar av dess effekter. Det kan kunskaperna från den här studien bidra till, säger hon.
Viktigt fynd
– Den stora problematiken vid cancerbehandling är att förhindra att cancern sprider sig. När den gjort det finns väldigt lite att göra. Klassisk cellgiftsbehandling går ut på att döda tumörcellerna, men det räcker inte, för man kan aldrig ta kål på alla, och behandlingen hindrar inte att tumörcellerna sprider sig och bildar dottertumörer i andra organ. Och det är dem patienten dör av. Därför behöver vi ta reda på allt vi kan om hur tumörcellerna sprider sig, säger Charlotte Rolny.
– Den här studien är ett viktigt fynd för man har vetat väldigt lite om varför cancerceller går in i det lymfatiska systemet.
Studien är publicerad i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Oncogene.