Så vill forskare lösa plastproblemet

Publicerad

Människor producerar runt 300 miljoner ton plast årligen samtidigt som åtta miljoner ton når haven varje år. Experter är överens om att vi måste producera mindre plast och sluta skräpa ner. Här är tre viktiga forskningsfrågor som behöver lösas.

Plast bryts ned otroligt sakta. Slängt i naturen stannar det där i hundratals år. Där skadar det djur, ekosystem och människor. En av forskarnas viktigaste uppgifter är att spåra var denna plast kommer ifrån.

Plast i havet 

När plast väl nått haven blir det mycket svårare och dyrare att städa upp. Därför arbetar forskare med att spåra plast för att lista ut dess källa.

— Om man vet att en hel del plast kommer från en specifik källa kan man försöka stoppa plasten där, säger Elena Ghorokova, professor i miljövetenskap på Stockholms universitet. 

En studie från 2017 fram till att cirka 90 procent av all plast i våra hav kommer dit via tio floder. Åtta av dessa floder ligger i Asien, de andra två i Afrika. Men Europa är inte skuldfria, bland annat exporterar vi stora mängder plastskräp till Kina.

Bättre återvinning 

Det finns runt sju typer av klassificering av plast och inte all plast kan återvinnas tillsammans. När plaster når återvinningscentralen osorterade blir det ofta för dyrt att återvinna plasten.

Forskare jobbar därför med att skapa ämnen som låter plast återvinnas tillsammans. Dessutom försöker man öka plastens livslängd så den kan återvinnas fler gånger. 

— Plasten har inte ett oändligt kretslopp, säger Marie Löf miljövetare och ekotoxikolog på Stockholms universitet. 

Även om plast är ett långlivat material kan det bara återvinnas ett antal gånger innan det tappar kvalitet. Dessutom används stor del av plast bara en gång innan det blir skräp.

— Vi måste bli mycket bättre att återvinna plast, säger Marie Löf.

Mikroplastens konsekvenser 

Mycket forskning ägnas åt att uppskatta omfattningen av mikroplast i vår omgivning. Mikroplast är plast som är under fem millimeter i storlek. Forskare har hittat mikroplast lite överallt från mat till drycker, till hav och i djur. Men exakt hur mycket det finns och hur plasten påverkar oss är ännu oklart.  

En studie från Lunds universitet undersökte nanoplast, plast som är så litet att det kan komma in i fiskars hjärnor. Studien visade att plasten kan orsaka hjärnskador på fiskarna och störa deras beteende. Studien utfördes dock i ett laboratorium, inte i naturen. 

Hur kan vi få bort mikroplasten? 

— Jag tror inte vi kommer hitta någon lösning för mikroplast i naturen, det är för små storlekar för att städa upp. Vi måste istället fokusera på att stoppa stor plast innan den bryts ner till mikroplast, säger Elena Ghorokova.

Källor studier

Visa

Studie om spårning av plast publicerades i Environmental Science & Technology.

Studien om nanoplast publicerades i Nanoscale Advances.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer