• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Eketånga/Alet i Halmstads kommun, Hallands län. Det pågår en kraftig brand i gamla Äventyrslandet. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Halland.

Salmonellabakterier som genmodifierats har visats döda cancerceller hos möss. Foto: TT Bild

Salmonella kan fungera som cancerbehandling

Uppdaterad
Publicerad

Salmonella är mest känd som en allvarlig magsjuka, men den kanske kan ha fler funktioner. Forskare visar nu att bakterien kan döda cancerceller och kan vara en framtida behandling mot flera sorters cancer.

Att man kan använda bakterier för att bota cancer har forskare vetat ända sedan 1800-talet då läkare upptäckte att cancern hos patienter som blev allvarligt sjuka i andra sjukdomar kunde försvinna av sig själv. Man förstod då att det måste vara bakterien som stimulerat immunförsvaret som i sin tur attackerat cancern och fått den att dra sig tillbaka.

Salmonella har tidigare testats som en kandidat till cancerbehandling. Problemet är bara att bakterien inte bara ger sig på cancerceller utan också kan vara riktigt farlig för människan som cancern drabbat. I värsta fall kan den leda till blodförgiftning, så kallad sepsis, och död.

– För att kunna använda salmonella som ett vapen mot cancer hos människor måste vi hitta en balans mellan att låta bakterien döda cancern och fortfarande vara säker för patienten, säger Roy Curtiss vid Arizona State University, en av forskarna bakom studien.

Ofarlig för människan

Forskarna har nu lyckats med just detta. Genom att genetiskt modifiera bakteriestammen Salmonella enterica, den vanligaste formen av salmonella som drabbar människor, har de skapat en bakterie som kan kolonisera cancerceller utan att skada kroppen.

– Vad man har gjort i de här experimenten på möss är att modifiera ytstrukturen på salmonellabakterien så att den blir mindre giftig. Det är den som annars ger septisk chock, säger Magnus Essand, professor i genterapi vid Uppsala universitet.

Forskarna har tillsatt sockerarten arabinos i ytans struktur som tillåter bakterien att ta sig in i mössen utan att skada de friska cellerna och sedan kolonisera tumörerna och bli giftiga först inne i cancercellerna.

– Förändringen från en godartad salmonella som inte skadar vanliga celler till den giftiga sorten sker väldigt snabbt i tumören. Det beror på att salmonellan förökar sig mycket snabbare i en cancercell än i en vanlig cell, säger Roy Curtiss.

Triggar immunförsvaret

Salmonellabakterien angriper cancercellerna, men den största cancerdödande effekten kommer från immunförsvaret. Bakterierna injiceras i tumörområdet och många av dem samlas i tumören. Där gör de immunsystemet uppmärksamt på att de finns något främmande som behöver angripas där.

– Immunförsvaret attackerar salmonellan och då även tumören. Det räcker nämligen inte med bara en tumör för att immunsystemet ska reagera eftersom tumören inte är något främmande som kommer utifrån. Bakterien triggar försvaret och lurar systemet att det är något som behöver tas omhand, säger Magnus Essand.

I framtiden hoppas forskarna att metoden ska kunna användas tillsammans med kemoterapi och strålning när den ska testas på människor.

– Innan kemoterapi fanns användes den här typen av teknik, men det var inte lika effektivt. Kanske att den i kombination med kemoterapi kan bli en ännu effektivare behandling än den vi har idag, säger Ute Römling, professor i medicinsk mikrobiell fysiologi vid Karolinska institutet.

”Tror mer på virus”

Steget till att använda metoden på människor är dock ganska långt eftersom människors cancer är mer svårbehandlad än möss och kan mutera sig spontant. Magnus Essand vid Uppsala universitet tror mer på att använda virus istället för bakterier för att ”göra cancercellerna sjuka.”

– Virus måste till skillnad från bakterier alltid växa i en värdcell och kan därför manipuleras att selektivt föröka sig i cancerceller. De är också lättare att modifiera genetiskt och det sker mer forskning inom det området. Det här kan förhoppningsvis vara nästa form av genombrott för cancerforskningen, men vi har några år kvar, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.