Vraket Skytteren utanför Bohuslän ligger djupt med stora mängder tjockolja ombord. Foto: Sjöfartsverket

Sanering av farliga vrak inleds

Publicerad

Nu ska Havs- och vattenmyndigheten ta itu med de tio miljöfarligaste vraken kring Sveriges kuster. Det handlar om sjunkna fartyg med tankar som kan innehålla tiotusentals liter bränsle, tunnor med senapsgas och andra miljögifter som skulle kunna orsaka miljökatastrofer.

– Vi vet att det kommer att börja läcka där det inte redan har börjat läcka. Det är bara en tidsfråga innan det sker och Sverige har varit långsamt med att göra något åt riskerna, säger projektledaren Christer Larsson, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten.

Arbetet med att sanera de mest miljöfarliga vraken kring Sveriges kuster är en fortsättning på den kartläggning och de undersökningar som man gjort de senaste åren. Sjöfartsverket lämnade förra året ifrån sig en rapport där man pekade ut 31 av de potentiellt farligaste vraken – ett slags akut att-göra lista.

– Miljöriskerna är framför allt utläckage av olja som stör djurliv, fisk och skaldjur som sedan också kan bli föda, säger Christer Larsson.

Men nu ska i varje fall några av vraken saneras. Havs- och vattenmyndigheten har fått fem miljoner i år för att inleda saneringsarbetet, med kartläggning och sanering av ett av de mest hotande vraken.

– Vi kommer rent fysiskt att borra i ett av de fartygsvrak som hotar att läcka tjockolja, och se hur mycket olja som finns kvar i vraken. Om det finns olja kvar så kommer vi att sanera direkt, säger Christer Larsson.

Internationellt vatten skapar problem

Några av de utpekade vraken ligger på internationellt vatten och det innebär att det finns både juridiska och ekonomiska problem att lösa för att hindra miljögifter att läcka ut.

Ett av de farligaste vraken är Skytteren, som läckt olja vid Måseskär i Bohuslän sedan 1942.  På samma plats ligger även fartyg som sänktes efter andra världskriget och som man tror var lastade med senapsgas. För att få svar på om fisken i området kring Måseskär har farliga halter av miljögifter har Havs- och vattenmyndigheten provfiskat efter plattfisk, torsk och bottenlevande djur som asätande snäckor. Analyserna väntas vara färdiga till årsskiftet.

Myndighet vill ha fiskeförbud på grund av gifter

Men Havs- och vattenmyndigheten är redan nu övertygade om att området är drabbat. Det beror på att man sett stråk av läckande arsenik från skeppsvraken som ligger i området kring Måseskär. Arsenik har använts tillsammans med senapsgas och läckagen av giftiga ämnen har redan kunnat spåras till sedimenten i havsbottnen.

– Vi räknar med att även fiskproverna vi nu lämnat in visar förhöjda halter av bland annat arsenik. Det trålas intensivt i området, fiskar samlas gärna kring vrak och den fisken hamnar även hos svenska konsumenter, Säger Christer Larsson.

Christer Larsson menar att det är ett problem att det här området utanför Lysekil är ett av Sveriges mest frekvent nyttjade fiskevatten, både för fiske av skaldjur och torsk. En varning för att fiska är utfärdad, men trots detta trålar kommersiella fiskare flitigt i området. Även om vrakområden ger bra fångst är gifterna i området av sådan art att myndigheten vill gå till internationella fiskerimyndigheten IMO för att få till stånd ett definitivt fiskeförbud i området.

– Men det kan ta tid, uppemot två år, säger Christer Larsson.

Thetis första fartyget att saneras

När Havs- och vattenmyndigheten nu inleder saneringsarbetet kommer de bland annat undersöka om bränsletankarna fortfarande innehåller dieselolja eller andra miljöfarliga bränslen. Det första vraket som ska provsaneras är Thetis i Skagerrak.

På Christer Larsson topplista över vrak som bör saneras finns även lastfartyget Harburg, som ligger bara några hundra meter utanför Lidingö i Stockholm. Harburg blev påkörd av en tankbåt 1957 och kan ha hundratals kubikmeter bränsle kvar i tankarna. Kustbevakningen har flera gånger fått larm om oljefläckar på ytan. Och det finns även mycket olja i sedimentet.

– Den direkta påverkan av oljan innebär en utslagning av mikroorganismer som hjälper till med nedbrytning av organiskt material och fungerar som föda för fisk, säger Christer Larsson.

Högriskvrak utanför Lidingö

På Harburg har man tidigare gjort undersökningar av bland annat hur tjockt plåtskrovet är nu. Nästa steg blir att borra i tankarna för att se hur mycket olja som finns kvar. Enligt Göran Ekberg vid Statens maritima museer är vraket är i ganska bra skick, men samtidigt exceptionellt hög risk med tanke på att det ligger precis utanför Lidingö, så nära tät bebyggelse.

Rent praktiskt innebär en vraksanering att man sågar hål i tankarna och pumpar upp oljan. Målet är att de farligaste vraken ska vara sanerade inom 10-15 år.

-En sanering kostar mycket, men att städa upp efter ett läckage skulle innebära att man får lägga på ett antal nollor på priset, säger Christer Larsson.

Autonom undervattensrobot ska städa i hav och sjöar

Forskare vid Mälardalens Högskola utvecklar även en undervattensrobot som på egen hand kan leta efter miljöfaror som vrak, dumpad ammunition och tunnor med gift som ligger i våra vatten.

– Vi utrustar roboten med sensorer som kameror och elektroniska näsor som kan känna igen gaser eller andra utsläpp och låter den leta av bottnen, säger Mikael Ekström, forskare i robotik vid Mälardalens högskola.

Roboten ska tillsammans med andra robotar samarbeta för att hitta till exempel minor eller gifttunnor. Forskarna planerar att utveckla robotar med olika egenskaper, så att en annan robot kan tillkallas när ett farligt objekt hittats. Till exempel för att borra och föra in en fiberoptisk kamera.

– Med roboten kan vi gå till djup och vid dumpningsplatser där det är för stora risker att dyka. Dessutom kan det bli billigare, säger Mikael Ekström.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer