De nervceller i vår hjärna som hanterar högrehjärnfunktioner, som språk, problemlösning och självmedvetande, verkar kommafrån en särskild typ av stamceller. Det är resultaten från en studie sompubliceras i Science, där forskare har studerat hur hjärnan utvecklas hosmusfoster.
En hjärna innehåller en rad olika specialiserade nervceller.Tidigare har man trott att alla dessa kommer från samma typ av stamceller, ochatt det är tidpunkten i hjärnans utveckling som avgör vilken typ av nervcellsom bildas, men så verkar alltså inte vara fallet.
Cellerna vandrargenom hjärnan
Den yttre delen av hjärnan, hjärnbarken, består av fleralager och kan liknas vid en lök. Nervcellerna i varje lager har sina särskildafunktioner, och generellt gäller att ju längre ut ett lager ligger, desto mer avanceradefunktioner hanterar det. Men de yttersta lagren är också de som bildas sist hosett foster, eftersom hjärnan utvecklas inifrån och ut.
– Under utvecklingen så vandrar nybildade hjärnceller förbitidigare bildade celler för att nå ett ytligare läge i hjärnan, säger UlrichMueller, en av forskarna bakom studien.
Många av de drag som är unika för oss människor, som språkoch abstrakt tänkande, hanteras alltså av de yttersta lagren av hjärnbarken.För att allt det här ska fungera så krävs en mångfald av olika nervceller, menhur de egentligen bildas har alltså varit något av ett mysterium.
– Det är i hjärnbarken som informationen från våra sinnenintegreras och vi formar minnen och medvetande. Om vi vill förstå vilka vi ärså måste vi förstå den här platsen där allt liksom kommer ihop och där vibildar ett samlat intryck av världen, säger Ulrich Mueller.
Programmerad frånstart
Forskarna bakom studien har undersökt hur hjärnan utvecklashos musfoster. Med hjälp av genetiska markörer i stamcellerna kunde forskarnaspåra vilka stamceller som gav upphov till olika typer av nervceller i denfärdiga hjärnan.
Och det forskarna såg var att en särskild typ av stamcellerredan i ett mycket tidigt stadium av fostrets utveckling var ”programmerade”att bli till just nervceller i hjärnbarken, tvärtemot vad man tidigare trottatt tidpunkten skulle vara det som avgjorde slutprodukten av stamcellensutveckling.
Skiljer människa frånblötdjur
Enligt forskarna är det här särkskilt spännande med tanke påjust den mänskliga hjärnan, eftersom den karaktäriseras just sin rikedom pånervceller i de yttre lagren av hjärnbarken.
– Kanske kan den här ”uppfinningen”- en ny sorts stamcell- varit en viktig drivkraft i hjärnans utveckling. Om vi vill förstå, i termer avhjärnans evolution, vad som skiljer oss människor från låt säga ett blötdjur,så kan just den här stamcellen vara viktig, menar Ulrich Mueller.
Men att ha en stor hjärna innebär också en risk, eftersombildningen av hjärnbarken är en känslig process. Större hjärna innebär att flernervkopplingar ska skapas och fungera, och det är därmed mer som kan gå fel påvägen.
Kunskapen om att hjärnbarken bildas från särskildastamceller kan därför hjälpa oss att bättre förstå vad som ligger bakompsykiska tillstånd kopplade till störningar i hjärnbarken som autism ochschizofreni, menar forskarna.