För att studera hur schimpanserna kommunicerar med varandra vid faror gömde forskarna en falsk orm i skogen tillsammans med en högtalare. Högtalaren spelade upp två olika schimpansläten.  

Det första ljudet tydde på att det fanns en annan schimpans i närheten som också hade sett ormen. Det andra schimpansljudet pekade på att djuret var ovetande om faran. 

Reagerade starkare

Forskarna upptäckte att de schimpanser som såg ormen samtidigt som de hörde lätet som antydde att det fanns en schimpans som var okunnig om faran, reagerade starkare. De ropade varningsljud och markerade mot ormen mer, jämfört med de schimpanser som hörde lätet som tydde på att andra schimpanser i närheten var medvetna om faran. 

– Det här visar att schimpanser varnar varandra mer när andra i gruppen inte har sett ormen. När gruppmedlemmarna visar att de har sett den slutar de varna, säger Catherine Crockford, doktor i psykologi vid Max Planck institutet i Tyskland och en av forskarna bakom studien, till SVT Vetenskap. 

Forskarna menar att deras resultat visar att schimpanserna anpassar sin kommunikation efter varandra och tar med andra schimpansers kunskap i beräkningen när de varnar. Genom att undersöka djurens språk kan vi kanske lära oss att bättre förstå vårt eget.  

– Som människor är vi intresserade av oss själva och en stor gåta är hur det kommer sig att vi har ett språk. En fråga som diskuteras är om vårt språk har rötter i andra djurs kommunikation eller inte. Ju mer vi gräver, desto mer verkar det som att vårt språk hänger ihop med djurens, säger Catherine Crockford. 

Bryr sig mycket

Det som överraskade henne mest var att de riskmedvetna schimpanserna ofta väntade kvar vid ormen tills de andra närmat sig tillräckligt för att själva se den. 

– Schimpanser verkar bry sig mycket om att de andra i gruppen också ska se ormen, speciellt om det är en vän, säger Catherine Crockford.   

Studien, som är gjord på vilda schimpanser i Uganda, publiceras i tidskriften Science Advances.