Äggstockscancer kallas även ibland för bukens tysta tumör. Detta för att symptomen i dess första stadium är vaga, vilket gör att cancern ibland har hunnit sprida sig till hela buken när diagnosen ställs.

I dag används två metoder vid misstanke av äggstockscancer: ett blodprov och ett ultraljud. Men för att säkerställa diagnosen görs en operation för att ta cellprover.

Granskas av experter

Om denna metod ska användas vid screening granskas med några års mellanrum av expertpanelen The U.S. Preventive Task Force (USPSTF). Expertpanelen består av 16 erkända medlemmar som forskar inom bland annat gynekologi och barnsjukdomar. Deras rekommendationer är något som även tillämpas i Sverige.  

I deras senaste rapport har de granskat fördelarna med screening och skadorna som medföljer för de kvinnor som inte ligger i riskzonen. Det vill säga kvinnor som inte har cancer i släkten eller som inte upplever några symptom.

Kan vara farligt

De har sett att screening för äggstockscancer inte leder till lägre dödssiffra. Det kan istället leda till måttliga eller i vissa fall omfattande skador under operationen.

– Det handlar om skador på mage, tarmar och urinledare, berättar cancerforskaren Karin Sundfeldt.

Framtidens kontroller

Enligt henne kommer framtidens metoder att fokusera på hur blodproverna kan förbättras. Till exempel genom att läkarna letar efter tumörceller som cirkulerar fritt i blodet.

– Men vi vet inte hur lång tid det tar innan det finns en screeningmetod som inte är skadlig och som ger säkra resultat. Det kan ta flera år, säger hon.

Äggledarna kan vara boven

Men vi ska inte underminera framstegen som har gjorts inom forskningen, enligt doktor Steven Narod som har bidragit till USPSTF:s rapport. Enligt honom har forskningsframstegen sett bra ut.

Nu tror vi att de allvarligaste formerna av äggstockscancer börjar i äggledarna. Och där kommer forskningen förmodligen att fokuseras i framtiden.