Sju jordliknande planeter har hittats runt en sol som ligger 39 ljusår bort. Foto: NASA/JPL-CaltechVisa alla (2)
Visa alla (2)

Sju jordliknande planeter upptäckta

Publicerad

Sju jordliknande planeter har hittats runt en liten stjärna, bara 39 ljusår bort från vår egen sol. Det är nära, jämfört med de enorma avstånd som finns i rymden.

Det här är första gången som sju jordliknande planeter har hittats i ett och samma planetsystem.  

– Alla sju ligger väldigt nära sin stjärna, men den är så liten och kall så sannolikheten är stor att alla de sju planeter har en perfekt temperatur för flytande vatten och kanske liv, säger Michaël Gillon som är astronom vid Universitetet i Liège och en av huvudförfattarna i studien som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature.  

Snäva omloppsbanor 

Astronomerna har räknat ut att planetsystemet är som en miniatyr av vårt eget. Stjärnan är en liten dvärgstjärna, som är mycket mindre än vår egen sol. Och de sju planeterna, som alla är ungefär lika stora som jorden, går i snäva banor runt sin sol. Den första har en period på bara drygt en dag, och de andra på 2, 4, 6, 9, 12 dagar. Den sjunde planeten har astronomerna ännu inte kunnat beräkna omloppstiden på.  

Att man inte hittat dem tidigare beror på att man inte har undersökt så här små stjärnor tidigare. Avståndet från jorden på 39 ljusår är inte särskilt långt i det här sammanhanget, planetsystemet är nästan grannar till jordens solsystem. 

Letar efter livstecken 

Nu vill astronomerna ta reda på om någon eller några av de sju planeterna har en atmosfär som skulle kunna avslöja vad planeterna består av, vad de har för klimat och om det finns tecken på liv på någon av planeterna.   

– Om vi hittar syre, ozon och koldioxid tillsammans är det extremt sannolikt att där finns liv. Jag tror att vi om tio år vet om det finns liv på de här planeterna, säger Amaury Triaud som är astronom vid Cambridge och som också har varit med om att göra upptäckten. 

Astronomerna planerar att göra observationer av de sju planeterna med det nya rymdbaserade Webb-teleskopet som skjuts upp i slutet av nästa år, 2018. Webb-teleskopet är specialdesignat för att bland annat observera främmande planeters atmosfärer. 

Redan döpt 

Planetsystemet upptäcktes med ett litet automatiserat teleskop i Chile som heter Trappist. I astronomivärlden döps planeter utanför vårt eget planetsystem utifrån vilket teleskop som har gjort upptäckten. Det här planetsystemet heter därför Trappist 1, eftersom det är det allra första planetsystem som upptäcktes med just det här teleskopet. Stjärnan heter Trappist 1a, och planeterna räknat från stjärnan och ut heter Trappist 1b, 1c, 1d, 1e, 1f, 1g, 1h.   

Planetsystemet Trappist 1 

Visa

Befinner sig 39 ljusår bort, i riktning mot Vattumannens stjärnbild. 

Stjärnan är en kall dvärgstjärna som har en massa på åtta procent av vår sol. Den är lite större än Jupiter som ju är den största planeten i vårt planetsystem. 

Den har sju planeter som alla är ungefär lika stora som jorden. 

Planeten närmast stjärnan har en period på bara drygt 1 dag, de andra på  2, 4, 6, 9 och 12 dagar. Den sjunde planeten har astronomerna ännu inte bestämt omloppstiden på.

Så här upptäckte Trappist-teleskopet planeterna 

Om en planet i ett avlägset planetsystem passerar framför sin stjärna, kan vi upptäcka det genom att planeten förmörkar solljuset lite grann. Teleskop som Trappist ser det som om stjärnan lyser svagare med jämna intervall. De här intervallen motsvarar planetens omloppstid. På det här sättet upptäckte astronomerna först tre planeter som regelbundet gick framför stjärnan. När de  sen observerade planetsystemet med flera andra teleskop samt med det rymdbaserade Spitzer teleskopet upptäckte astronomerna att stjärnan regelbundet förmörkades av så många som sju planeter.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer