Forskare från St. Joseph’s Healthcare Hamilton och McMaster universitetet i Kanada ligger bakom studien som publiceras i Nature Communications. De har undersökt hur nyfödda möss påverkas av låga doser penicillin som de fick varje dag i fyra veckor.
Forskarna delade upp mössen i tre grupper. Den första gruppen fick penicillin varje dag under en period. Perioden sträckte sig från en vecka innan födseln till ungefär tre veckor efter, när mössen avvänjt sig från sin mamma. Den andra gruppen fick penicillin under samma period men behandlades samtidigt med så kallad probiotika, ett tillskott av bra bakterier som ska förbättra tarmfloran och stärka immunförsvaret. En kontrollgrupp fick ingen behandling.
Förändrat beteende och tarmflora
När mössen var sex veckor gamla fick de genomgå flera tester. Då såg man att mössen som fått penicillin hade förändringar i tarmfloran, minskad social interaktion och ett enligt forskarna överraskande aggressivt beteende. Det förekom även en minskning av ångestbetingade beteenden, men bara hos hanarna. Alla de här effekterna hämmades helt eller delvis när mössen även fick probiotika.
Tarmflorans utseende
Även om forskarna kom fram till att penicillinet gav mössen beteendeförändringar så är Christer Malmberg, forskare vid Enheten för Antibiotikaforskning vid Uppsala universitet, tveksam till att det skulle vara så. Han tror istället att det är tarmfloran som är boven.
– Det är inte penicillinet i sig som gett upphov till beteendeförändringarna utan det är påverkan på tarmflorans utseende som kan ha effekter. Antibiotika tas upp i tarmarna och eftersom det behandlas den vägen kommer det även påverka den naturliga tarmfloran som man redan har i tarmarna, säger han.
Lever i symbios
Forskarna gjorde tester på mössens tarmflora när de var tre och sex veckor gamla, alltså både under och efter behandlingen. Alla bakteriestammar hade förändrats och mössen hade mindre mångfald i bakteriefloran.
– Man har börjat att se människokroppen och tarmfloran mer och mer som att leva i symbios. Det finns studier som visar att om man påverkar tarmfloran kan det ha väldigt stora konsekvenser på välbefinnandet, säger Christer Malmberg.
Räddar liv och orsakar sjukdomar
Antibiotika, för det mesta penicillin, är det mest utskrivna läkemedlet till barn runt om i världen. Det används för att behandla infektioner som beror på bakterier. Det räddar många liv och botar sjukdomar, men kan även vara skadligt om det används i onödan.
– Man har länge sett antibiotika som ganska ofarligt och inte tänkt på riskerna. Man har resonerat att det i alla fall inte kan skada utan bara hjälpa och skrivit ut det även mot virus som det egentligen inte biter på. Den historiska felanvändningen har gjort att det håller på att förlora sin verkan, säger Christer Malmberg.
Barn behandlas tidigt
Även tidigare forskning har visat att antibiotika kan vara skadligt. Man har sett ett samband mellan användningen av antibiotika under ett tidigt skede i livet och en ökad risk för sjukdomar som sedan hänger kvar i vuxen ålder. En riskfaktor är att utveckla astma och allergier, andra är att drabbas av tarminflammationer och fetma.
– En ny rapport visar att ungefär 60 procent av alla för tidigt födda barn behandlas med antibiotika redan första veckan, ungefär 50 procent är penicillin. Man har tidigare sett dessa effekter av höga doser antibiotika. Men den här studien visar att även låga doser hos möss kan ge långtidseffekter på tarmfloran samt hjärnans utveckling och beteende, säger Christer Malmberg.
Ger en fingervisning
Även om denna studie inte direkt kan appliceras på människor, menar forskarna att den tydligt visar att man måste överväga de negativa effekter man kan få vid antibiotikabehandlingar tidigt i livet. Christer Malmberg håller med:
– Musforskning är en dålig modell för mänskliga effekter. Det går inte att överföra rakt av. Men man måste börja någonstans och det ger en fingervisning om att detta behöver studeras mer och i framtiden även på människor.
Referens: Sophie Leclercq, et al. Low-dose penicillin in early life induces long-term changes in murine gut microbiota, brain cytokines and behavior. Nature Communications, 2017. DOI: 10.1038/ncomms15062