Foto: Storyblocks

Sköldkörtel skapades i labb – började producera hormoner i kroppen

Publicerad

En sköldkörtel producerad i labb av mänskliga stamceller opererades in i möss som saknade sköldkörtelfunktion. Djuren blev både friskare och levde längre med de nya organen, visar en ny studie. 

Nästan en halv miljon människor, majoriteten kvinnor, har sjukdomen hypotyreos. Det innebär att sköldkörteln som sitter vid struphuvudet är underaktiv och inte producerar hormoner som den ska. 

Det leder bland annat till trötthet, viktuppgång och lägre kroppstemperatur. Men standardmedicinen Levaxin som patienter måste ta varje dag hjälper inte alla patienter. Nu har forskare kommit ett steg närmare en lösning.

Använde bortopererade sköldkörtlar  

I en studie publicerad i Stem Cell Report har forskare skapat en liten mini-sköldkörtel i ett labb som påminner om sköldkörtlar i strukturen och proteininnehållet. Med hjälp av stamceller från bortopererade sköldkörtlar kunde forskarna skapa mini-sköldkörteln.  

– Vi samlade celler från mänskliga sköldkörtlar av operationsmaterial som vi fått från patienter med sköldkörtelcancer, säger Rob Coppes, professor i radioterapi vid University of Groningen. 

Forskarna opererade därefter in de så kallade organoiderna i möss som saknade sköldkörtelfunktion.   

– Djuren svarade genom att börja producera T4 som är ett sköldkörtelhormon. Mössen blev friskare och levde längre än djur som inte fått samma ingrepp, säger Rob Coppes. 

Enligt Rob Coppes skulle det även gå att skapa organoider av sköldkörtelvävnad som på grund av någon sjukdom inte fungerar optimalt, för att bättre kunna studera varför de inte fungerar.  

– Vi skulle kunna använda organoiderna för att utreda vad som är fel och möjligtvis hitta ett sätt att reparera defekten. Efter det skulle vi kunna behandla patienten med den reparerade vävnaden.  

“Jättespännande” 

Stina Simonsson, docent i cellbiologi vid Göteborgs universitet tycker att det är en intressant studie.  

– Det är jättespännande att det går att göra små vävnader och studera hur de fungerar. Det är också spännande att de lyckades transplantera dem och få en funktionell vävnad som skulle kunna göra nytta och producera hormoner bland patienter med vissa sjukdomar, till exempel tumörer på sköldkörteln.  

År 2012 publicerades en studie i Nature där forskare tagit embryonala stamceller från en mus och skapat en sköldkörtel, vilket var ett stort genombrott då berättar Mikael Nilsson, professor i anatomi vid Göteborgs universitet. Den nya studien bygger på en likande metod, men med utgångspunkt från de kroppsegna stamcellerna i sköldkörteln. 

Alla blir inte hjälpta av medicin 

Många patienter som har underfunktion av sköldkörteln blir hjälpta av standardmedicinen Levaxin, men det finns ett behov av nya behandlingsmetoder eftersom en del inte mår bättre av medicinen. 

– Det finns två möjliga teorier kring vad det kan bero på. Den ena är att bristen på hormoner har skapat bestående förändringar i kroppen. Den andra förklaringen är att det finns viktiga hormoner som produceras i sköldkörteln som inte ersätts av standardmedicinen.  

Ligger långt i framtiden 

De patienterna skulle teoretiskt kunna bli hjälpta av inopererad vävnad i framtiden. Men Mikael Nilsson tror att det ligger långt fram i tiden.  

– Forskningen tar tid. Det finns också omständigheter som gör det tveksamt om metoden som beskrivs i den nya artikeln kommer att fungera på människa, säger Mikael Nilsson.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.