Frances H Arnolds forskning har flera klimatvänliga applikationer. Foto: TT/Grøtt, Vegard Wivestad/FREDRIK SANDBERG /California Institute of Technology/

”Skulle kunna revolutionera energisystemet i hela världen”

Uppdaterad
Publicerad

Årets Nobelpris i kemi går till forskning som kan leda till en mer hållbar utveckling. Med Frances H Arnolds forskning kan man bland annat utveckla nya biobränslen, klimatsmarta sätt att skapa läkemedel och även nyttja solenergi.

Tvättmedel och bröd är kanske inte det första man tänker på när man hör ordet Nobelpris. Men det är bara ett av många områden där Frances H Arnolds forskning kring enzymer leder till klimatsmarta alternativ. Med enzymer bryts till exempel smutsfläckar ned vid lägre temperaturer och i bröd förlängs hållbarheten vilket kan minska svinnet, berättar Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga Tekniska högskolan. 

Biobränsle

Ett annat område som påverkas av Frances H Arnolds forskning är transportsektorn. Enligt Mathias Uhlén skapas redan idag en mer klimatvänlig etanol av träavfall som bryts ned med hjälp av enzymer.  

Nobelpriset 2018

– Det har tagits fram enzymer som bryter ned cellulosa väldigt effektivt. Då kan man ta till exempel sågspån, bryta ned det med de här enzymerna och sedan bygga upp och göra etanol, säger Mathias Uhlén.  

Då skapas den så kallade andra generationens etanol som idag finns i bland annat Italien, Brasilien och USA. 

Enzymer för läkemedel

Frances H Arnold forskade ett tag på solceller. Men hon lämnade forskningsområdet för att hon såg större fördelar med att använda enzymer för effektiva och klimatvänliga processer när man till exempel framställer läkemedel. 

– Ska man framställa läkemedel eller andra kemikalier så har man traditionellt sett använt giftiga metaller som man använder som katalysatorer, dessa har hon nu ersatt med enzymer, berättar Bengt Mannervik professor i biokemi vid Stockholms universitet. 

Metallerna och syrorna som används lämnar miljöfarliga restprodukter efter sig.  

– Men de här enzymerna är ju samma sak som de i ditt frukostägg. De bryts ner på ett naturligt sätt och bidrar inte till någon förorening, säger Bengt Mannervik. 

Men idag berättar Mathias Uhlén att Frances H Arnold återvänt till solcellsforskningen.  

– Det roliga är att hon kommit tillbaka till solcellsforskning med den här nya verktygslådan, säger han. 

Hon använder alltså enzymer i solcellsforskningen?

– Ja och det är ett otroligt spännande område som skulle kunna fullständigt revolutionera energisystemet i hela världen och göra fossilt bränsle på tok för dyrt. Det är väl det bästa sättet att komma från det här beroendet av fossila bränslen vi har, säger Mathias Uhlén.

Läs mer om Nobelpriset i kemi här

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nobelpriset 2018

Mer i ämnet