På havsbottnen, flera tusen meter under Indiska Oceanens yta, finns en kedja av aktiva undervattensvulkaner. Vid dessa vulkaner finns så kallade hydrotermala öppningar som hela tiden sprutar ut vatten som värmts av magman i jordens inre, en slags stora skorstenar på havsbottnen. Det varma vattnet, och de olika ämnen som det bär med sig, gör att områdena kring skorstenarna får ett unikt djur- och växtliv.
Det var vid en expedition 1999 som man först hittade en snäcka, vars mycket speciella skal nu fascinerar forskarna på Massachusetts Institute of Technology. Snäckan, som man gett namnet ”scaly-foot gastropod”, har ett skal som består av flera lager; det inre lagret är uppbyggt av kalk och utanpå det sitter ett mellanlager av biologiskt material.
Men det är det yttersta skalet som väckt intresse hos forskarna. Det innehåller nämligen korn av järn som gör det extra starkt. Järnet tar snäckan upp från det varma vattnet som sprutar ut ur jordens inre, och denna funktion har man aldrig förr sett hos någon annan art av snäcka, rapporterar man i en artikel i senaste numret av tidskriften Pnas.
Forskarna har även tittat på vilka rovdjur som är snäckans fiender och har hittat en typ av konsnäcka. Den jagar genom att använda en harpunliknande tand som den hugger mot bytet med och sedan använder för att spruta in ett bedövande gift.
När man testade snäckans skal mot den här typen av attacker i laboratoriet så såg man att det hade utomordentligt gott skydd mot penetration och sprickbildning. Skalet var också bra på att fördela energin från attacker, och de tre lagren samverkade på ett sätt som gjorde skalet mycket starkt. Nu hoppas man kunna använda kunskaperna i framtida materialforskning för bland annat fordons- och militärindustrin.
Olof af Wåhlberg