Gå direkt till textinnehållet
SVT:s reporter förklarar Nobelprisbelönad fysikupptäckt med bilder på teknik och staty.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Det är komplicerad fysik som få förstår sig på. I videon förklarar SVT:s reporter upptäckten som belönades med Nobelpriset i fysik 2025 – och på vilket sätt den kan göra nytta för oss människor. Foto: SVT, Nobel Prize Outreach 2016/Pi Frisk.

Nobelpriset i fysik 2025 för forskning om märkliga fenomenet ”tunnling”

Uppdaterad
Publicerad

John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis tilldelas årets Nobelpris i fysik för sin forskning om kvantfysik.

– Milt uttryckt är det här mitt livs största överraskning, säger John Clarke vid pressträffen där Nobelpristagarna presenterades.

”Det är fantastiskt att kunna uppmärksamma hur den hundraåriga kvantmekaniken ständigt bjuder på nya överraskningar. Den är också oerhört användbar, eftersom kvantmekaniken är grunden för all digital teknik”, säger Olle Eriksson, ordförande i Nobelkommittén för fysik i ett pressmeddelande.

Forskning om ett märkligt fenomen

I år fyller kvantmekaniken 100 år och kanske är det därför som Nobelkommittén har valt att belöna ett av de märkligaste fenomenen inom just kvantmekanik, tunnling:

Nobelpriset 2025

Om du befann dig i kvantvärlden skulle du kunna tunnla, alltså gå, rakt igenom en vägg, utan någon som helst påverkan på vare sig dig eller väggen. Helt plötsligt är du bara på andra sidan.

Men vi kan inte göra det – för vi lever i den stora världen, den makroskopiska. Vi består av väldigt många partiklar, alla kan inte hoppa över till andra sidan samtidigt.

– Det här är ett väldigt spännande pris som tar oss in i kvantmekanikens mystiska värld, där saker inte alls funkar som i den klassiska fysiken, säger Giulia Ripellino som är partikelfysiker vid Uppsala universitet.

Inom den väldigt lilla kvantvärlden beter sig enskilda partiklar på ett närmast mystiskt sätt, jämfört med den värld vi är vana vid.

Experiment visade det omöjliga

Men årets Nobelpristagare i fysik har visat att tunnling också kan förekomma i den makroskopiska världen. För att det ska ske måste en stor mängd av partiklarna bete sig som en och samma partikel. Vilket de lyckades göra i en serie experiment i mitten av 1980-talet.

De byggde en elektrisk krets där alla ingående partiklar betedde sig som en enda stor partikel. Årets pristagare kunde då visa att superpartikeln kunde tunnla sig ur det här tillståndet – vilket ses som ett bevis för tunnling i den makroskopiska världen.

– Det har lett till ett paradigmskifte, säger Mats Larsson, professor i molekylfysik.

Och hur märkligt det här än låter så är kvantfysiken basen för hela vår moderna teknologiska värld.

– Under kommande tio åren kommer vi se tillämpningar inom framtagningen av exempelvis läkemedel. Vi har redan en användning i våra liv som vi kanske inte tänker på, som när vi streamar filmer, säger Mats Larsson.

Under presskonferensen fick Kungliga vetenskapsakademin kontakt med en av pristagarna över telefon, John Clarke:

– Det har inte slagit oss att detta skulle leda till Nobelpris. Det är överväldigande.

Presentation av årets Nobelpristagare i fysik om upptäckten av fenomenet tunnling.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Det har årets Nobelpristagare i fysik upptäckt – hör förklaringen kring fenomenet ”tunnling” i klippet ovan. Foto: Christine Olsson/TT

Tillkännagivandena av årets Nobelpris

Fysiologi eller medicin

Måndag 6  oktober tidigast 11:30

Fysik

Tisdag 7 oktober tidigast 11:45

Kemi

Onsdag 8 oktober tidigast 11:45

Litteratur

Torsdag 9 oktober tidigast 13:00

Fred

Fredag 10 oktober tidigast 11:00

Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne

Måndag 13 oktober tidigast 11:45

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nobelpriset 2025

Mer i ämnet