Nu försöker forskare vid Luleå tekniska universitet att hitta ett system för att beskriva den vita nederbörden.
Det skulle ge många vinster för samhället, tror Sven Knutsson, professor i geoteknik, vars institution står för forskningen.
Begreppen kan användas för att ge vägledning för när och hur takskottning, plogning och saltning ska bedrivas.
– Saltning är bra när temperaturen ligger kring noll, men vid minus fyra, fem grader funkar det inte alls. Det är därför man trampar omkring som i potatismjöl på trottoarerna i Stockholm. Och det är ju värre än snö att gå i, säger Sven Knutsson.
Turist- och upplevelseindustrin kan också dra nytta av forskningen. Till exempel för att preparera skidspår och backar på bästa sätt.
Forskningen om snöbegrepp är ännu i sin linda. Tidigare milda vintrar har Sven Knutssons institution haft problem att få finansiering till den.
– Det regnar ju ändå bara på vintern, har många resonerat. Men med vintrar som denna blir det annorlunda, så det är vi glada för, säger Sven Knutsson.
Per Vallgårda/TT
Fakta: Snöflingor
Snö är fruset vatten. Snöflingor uppstår när iskristaller i moln klumpas ihop. Flingorna är ofta uppbyggda i sexkantiga former.
Temperaturen har stor betydelse för hur snöflingorna ser ut. Vid varmare väder klumpas flingor ihop till flak som kan bli upp åtta centimeter. Kallare väder ger mindre flingor.
Sverige är helvitt sedan slutet av november.
Källa: SMHI