Att oroa sig för sin sömn är en vanlig orsak till faktiska sömnproblem, visar ny svensk forskning. För många som inte lyckas bryta den onda cirkeln av oro och sömnbrist som spär på varandra, kan medicinering i form av sömnmedel kanske ses som den enda lösningen.
Torbjörn Åkerstedt, professor och sömnforskare vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet, menar att sömnmedel är ett viktigt redskap att kunna ta till vid akuta situationer, men inget som löser sömnproblemen i grunden.
– Om risken är att man inte sover alls så är det i allmänhet bättre att ta sömnmedel, eftersom sömnen gör så mycket för framförallt hjärnan. Det är dumt att låta bli att sova, säger Torbjörn Åkerstedt, som samtidigt poängterar att:
– Har man tid på sig och en mer etablerad sömnstörning är det bättre att använda sig av kognitiv beteendeterapi (KBT) eftersom det har kraftigare och mycket mer långsiktiga positiva effekter.
Hälsofarorna överdrivna – men risk för beroende
Sömnmedlen har enligt Åkerstedt fått ett lite oförtjänt dåligt rykte som hälsofarliga. Den största risken, menar han, är att man blir beroende av läkemedlen.
– Ju mer helnatts-sömnmedel det är, desto större är risken att det lagras upp över tid, att man höjer doseringen. Det är den vanliga typen av problem. De kortverkande insomningsmedlen är i allmänhet betydligt snällare, även om de också har en del problem.
Bieffekterna varierar mellan olika märken ute på marknaden, men bland de vanligaste är att man känner sig segare än vanligt efter uppvaknandet på morgonen. Medicinering kan även spä på oron kring sömnen. Då man troligtvis sover bättre med sömnmedel, finns risk att man sedan värderar en natts ”naturlig” sömn som sämre och därmed tror att sömnproblemen kvarstår, menar Torbjörn Åkerstedt.
– Sömnmedel är inte naturliga. De har ju sin effekt genom att de aktiverar stora delar av hjärnans nedtryckningssystem. Det aktiverar alltså mycket mer än vad som behövs för att sova. Det går inte direkt på sömncentret utan hela systemet, så man får en massa sidoeffekter, säger Torbjörn Åkerstedt.
Sömnbrist farligare än sömnmedel?
Han lyfter samtidigt fram att det pågår en hel del forskning kring att rikta sömnmedlens effekter direkt mot hjärnans sömncentrum.
Några mer allvarliga hälsoeffekter har dock inte kunnat fastslås för mer långvarigt bruk av sömnmedel. Viss forskning tyder på att läkemedlen skulle kunna förkorta livslängden, men Torbjörn Åkerstedt understryker att detta inte alls är tillräckligt utrett. Samtidigt finns det tydligt kartlagda samband mellan kronisk sömnbrist och en för tidig död.
– Det som hävdas av en del forskare är att det inte är sömnstörning utan sömnmedel som har den starkaste effekten.