Enligt färska siffror från Svensk Mäklarstatistik ser varken Stockholm eller ”Stor-Göteborg” någon ökning i priset på bostadsrätter den senaste månaden. Centrala Göteborg och ”Stor-Malmö” ökar däremot med 1 procent vardera, och centrala Malmö med 2 procent.

Att marknaden nu börjar mattas av är inte några konstigheter, enligt Mats Wilhelmsson, professor i tillämpad finansiell ekonomi vid KTH.

– Det är naturligt efter en så lång period av prisuppgångar, de kan inte gå upp med tio procent hela tiden, säger han.

Längre försäljningstid

Det tar nu också längre tid från att en annons läggs ut till att bostaden säljs. Detta kan i sig få priserna att gå ned, då köpare känner att de inte behöver ha bråttom med att lägga höga bud.

– Ökar tiden så är det ett tecken på att det är köparens marknad. Tar det längre tid kan det finnas utrymme för att man inte får igång budgivning och man kan faktiskt få lägre pris än vad man begär, säger Mats Wilhelmsson.

Det senaste året har bostadsrätter i ”Stor-Malmö” ökat med hela 16 procent, att jämföra med rikssnittet på 6 procent och ”Stor-Stockholm” som ökat med 2 procent de senaste tolv månaderna.

Även vad gäller villapriser ökade Malmö mest det senaste året, med sina 12 procent. Därefter placerade sig ”Stor-Göteborg” med 10 procent och ”Stor-Stockholm” med 9 procent. Rikssnittet hade en ökning på 9 procent.

Medelpriset för en villa i ”Stor-Stockholm” var det senaste året nästan 5,8 miljoner kronor. I riket var medelpriset ungefär 3,2 miljoner kronor.

En enda bubbla historiskt

Enligt forskare på Stockholms universitet har bostadspriserna så långt vi kan mäta aldrig varit högre. Om vi befinner oss i en bostadsbubbla eller inte diskuteras flitigt, och enligt samma forskare har vi historiskt i Sverige endast haft en bostadsbubbla som spruckit.

– Det är 1990-talskrisen som sticker ut som en riktig bubbla där bostadspriserna sjunker mycket och snabbt, även i förhållande till andra varor, säger Gustav Severin Ingman, doktorand i ekonomisk historia.

Förklaringen till att det då blev en bubbla anser de vara att det i mitten på 1980-talet blev lättare att låna till fastigheter, vilket ledde till att det blev lättare att bygga nytt, men även till spekulation på bostadsmarknaden.

– 1985 avskaffades de finansiella regleringarna och det blev enklare att få krediter. En snabb skuldboom. Företag och privatpersoner tar höga lån som de köper bostäder och lokaler för, som snabbt ökar i värde, säger Gustav Severin Ingman.

En bubbla uppstod, sprack och orsakade stora skador på svensk ekonomi.

Mer om risken för bostadsbubbla i programmet Vetenskapsstudion denna vecka – lördag 14/10 från klockan 9 på SVT Play, eller måndag 9/10 på Kunskapskanalen.