Tekniken är dyr men med hjälp av ekonomiskt stöd har det gått att göra kostnaderna lägre för forskare som vill använda verktyget. Foto: PrivatVisa alla (3)
Visa alla (3)

Stort intresse för Nobelprismikroskop

Publicerad

Inom forskarvärlden hade man redan insett hur bra elektronmikroskopen är, men Nobelpriset i kemi har gjort att det här verktyget har hamnat än mer i strålkastarljuset. Forskare från hela Sverige köar nu till de två svenska elektronmikroskopen.

Nobelpriset i kemi i år går till tre fysiker, Jacques Dubochet, Joachim Frank och Richard Henderson för utvecklingen av kryo-elektronmikroskopet.

De här elektronmikroskopen visar tydliga och skarpa bilder på biomolekyler på atomnivå, men fram till sommaren förra året fanns det inga sådana mikroskop i drift i Sverige.

Nu finns mikroskopen hos Umeå universitet och SciLifeLab i Stockholm, ett nationellt centrum för molekylär biovetenskap. Experiment och forskning förväntas utvecklas mycket med hjälp av detta hjälpmedel eftersom det går att få förbättrad information om biomolekyler.

Nu finns ett av mikroskopen hos SciLifeLab i Stockholm, ett nationellt centrum för molekylär biovetenskap. Foto: Privat

Biomolekyler blir synliga

– Inom all vetenskap kan förmågan att se hur något ser ut bidra med väldigt mycket information. Om man vill se in i en cell eller hur en speciell biomolekyl ser ut kommer man ha jättestor nytta av den här tekniken, säger Gunnar von Heijne, professor vid institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet, och även huvudansvarig för kryoeletronmikroskopen som finns i Sverige.

För att få tid på mikroskopet måste man göra en ansökan som sedan bedöms av en grupp från universitet.

I och med Nobelpriset har strålkastarljuset riktats mot detta mikroskop, vilket har skapat ett stort intresse bland forskare. Många av dem står på en väntelista.

– Det har varit ett stort intresse ända sedan vi fick mikroskopet, men det är ännu mer uppmärksamhet nu förstås, säger Gunnar von Heijne.

Gunnar von Heijne, ansvarig för kryoelektronmikroskopen i Sverige, berättar att intresset från forskarvärlden har varit stort. Foto: Privat

Tekniken bygger på att man använder elektronstrålar på provröret man vill undersöka. För att undvika skador på molekylerna behandlas provröret först.

– Till skillnad från vanliga mikroskop använder man här magnetiska linser för att rikta elektronstrålen mot provet så att en bild skapas på detektorn. Men för att de biologiska proven inte ska skadas av elektronerna och behållas i en naturlig miljö, fryser man ner proven, berättar Gunnar von Heijne.

Dyrt mikroskop

Tekniken är dyr men med hjälp av ekonomiskt stöd från olika stiftelser har det gått att göra kostnaderna för forskare som vill använda verktyget lägre.

– Totalt inklusive investeringskostnader och driftkostnader skulle det kosta mellan 70.000 och 80.000 kronor per dag att använda mikroskopet, men tack vare det ekonomiska stödet kostar det nu ungefär 5.000 kronor att använda mikroskopet under ett dygn för ett forskarteam, säger Gunnar von Heijne.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer