Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT

Studie: Så tränar du upp ditt minne

I en ny studie skannade forskare hjärnan hos personer som tävlar i minnessport, där man ska komma ihåg långa ord- eller sifferserier på tid. Man jämförde deras hjärnor med människor som precis börjat träna upp sitt minne. Efter några månader lyckades nybörjarna memorera nästan lika mycket information som minnesatleterna.

– Du har ett system i hjärnan för att komma ihåg själva objektet, och ett annat system för att komma ihåg en sakens läge. Det faktum att man kopplar ihop dessa två, gör att du ökar chansen att komma ihåg saker, säger Martin Ingvar, forskare i neurofysiologi vid Karolinska Institutet. 

Superminne efter fyra månader

Studien är gjord vid Stanfords universitet, och 23 stycken minnesatleters hjärnor MRI-scannades. När de fick i uppgift att memorera ett antal ord lyckades de i genomsnitt memorera 72 ord på 20 minuter.

På samma sätt skannades hjärnorna hos en annan grupp människor, som inte tränat på att minnas saker. De kunde då i genomsnitt memorera ungefär 40 ord, men efter att de också blivit introducerade för den minnesteknik som minnesatleterna ofta använder, utvecklades de snabbt. Efter fyra månaders var de nästan lika duktiga som världsmästarna själva.

Känd minnesteknik

Det är den gamla minnestekniken loci det handlar om, som användes redan av gamla grekiska och romerska tänkare. Det går till så att man visualiserar en plats för sig själv, till exempel sitt barndomshem, och så placerar man ut det man ska minnas på olika platser.

Genom metoden omvandlar man därmed abstrakt och svårtillgänglig information till minnen som blir lättare att processas i hjärnan.

– Minnestekniken fungerar. Det är inte kapaciteten hos hjärndelarna som spelar roll, utan hur man använder hela systemet, säger Martin Ingvar.

De delar som man såg användes är bland annat temporalloben med hippocampus som man sedan tidigare vet är viktig minnesbildning, tillsammans med andra hjärndelar, såsom hjässloben som har hand om rumsuppfattning.

Var parkerade jag bilen?

Studien visar att det inte krävs en extraordinär hjärna för att förbättra minnet, utan att det främst är en samverkan mellan de olika hjärndelarna som har betydelse. Frågan kvarstår dock vilken nytta denna minnesteknik har i vardagen.

– Det är ett problem att den här minnesstrategin tar väldigt mycket plats och uppmärksamhet i hjärnan. Men övningen kan vara bra om man har dåligt minne och måste komma ihåg var man har parkerat bilen, säger Martin Ingvar.

Referens: Referens: Martin Dresler et al. Mnemonic Training Reshapes Brain Networks to support Superior Memory. Cell Press, 2017. DOI: 10.1016.j.neuron.2017.02.003

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer