Med hjälp av ny teknologi är vi nära förverkligandet av den vision som kallas för ”Ambient Intelligens”. Detta begrepp används inom datavetenskapen och refererar till miljöer och föremål som skapats att bli så intelligenta och intuitiva att de kan hjälpa, känna igen och till och med interagera med personer.
Sådan teknik kan bli oerhört värdefullt för människor med exempelvis lättare demens eller andra åldersrelaterade handikapp. Med hjälp av inbyggda datorsystem kan tekniken hjälpa dem att utföra sina vardagsaktiviteter som matlagning, tvätt, inköpslistor och betalandet av elektroniska fakturor själva.
Utgår från människokroppen
Dipak Suries avhandling som ska försvaras vid Umeås universitet den 19 januari besvarar frågan om hur man bör modellera och förenkla mänsklig interaktion i sådana ”ambient intelligenta miljöer”.
Han presenterar där en ansats till interaktionsmodell där man tillskillnad från klassiska modeller där datorenheter spelar huvudrollen, istället utgår från människokroppen.
Genom att använda sig av sensorer som är inbyggda i vardagsprodukter lagras helt enkelt data om vad en specifik människa kan förnimma och inte förnimma och vad hon kan nå och inte nå i sin närhet vid en given tidpunkt.
– Med modellen kan man systematiskt skapa personliga egocentriska system som underlättar vardagsaktiviteter genom kunskap om objektets historik. På så sätt ska den handikappade människan guidas att handla rätt, säger Dipak Surie.
Hjälp till självständighet
Det så kallade ”smarta hemmet” byggdes först upp i en virtuell verklighet för att spara tid och för att kompensera för begränsningar i dagens tekniker. Därefter lät man bygga upp en fysisk miljö där personer deltog i riktiga experiment.
Förhoppningen med forskningen är att hjälpa människor med sviktande minne att leva ett självständigare liv i det egna hemmet. Surie menar att en annan positiv effekt är besparingar för samhället om behovet att vård på institution kan minska.
– Kommersiell utveckling av smarta hem hör framtiden till, men mina resultat pekar i rätt riktning, säger Dipak Surie.
Annelie Larsson
SVT Vetenskap