Smältande permafrost kan få stora konsekvenser i Arktis. Foto: Stockholms universitetVisa alla (2)
Visa alla (2)

Så hotar surare hav djurlivet i Arktis

Publicerad

Den tinande permafrosten i Sibirien kan drabba plankton och djurlivet i Arktis. Ny svensk forskning visar att floderna försurar havet och det gör det svårt för organismerna att bilda skal.

Klimatförändringarna har varit extra kraftiga vid de norra breddgraderna, och uppvärmningen i Sibirien har varit betydligt större en på jorden i genomsnitt.

Den eviga tjälen tinar och det gör att torv och annat organiskt material börjar förmultna. Det frisläpper inte bara mer koldioxid till atmosfären, vilket förvärrar klimatförändringarna, utan även metan som är en ännu starkare växthusgas.

Ny källa till försurning

Nu har forskare vid Stockholms universitet hittat en ny mekanism som kan göra ishavet ännu mer utsatt för klimateffekterna.

Tillsammans med forskare från USA och Ryssland har man undersökt de östsibiriska arktiska grunda kusthaven där klimateffektena längs kustena redan är påtagliga.

På vissa håll eroderar stranden flera meter per år. Genom att analysera två decennier av vattenprover kan forskarna visar att det förs ut organiska ämnen och koldioxid med floderna till ishavet norr om Sibirien när permafrosten tinar. När materialet bryts ner i havet bildas koldioxid.

– Det här är första gången kopplar ihop havsförsurningen med den tinande permafrosten. Det här är en konsekvens man inte har tänkt på tidigare. Det leder inte bara till mer frigörelse av koldioxid och metan till atmosfären utan också till större försurning av havet som kan ha stora konsekvenser för havets ekosystem, säger Örjan Gustafsson, professor i miljökemi och arktisforskare vid Stockholms universitet.

Värre än man trott

Det blir så mycket koldioxid av nedbryningen att havet till och med släpper ifrån sig koldioxid istället för att ta upp från luften.

– Det är så stora mängder organiskt material som bryts ner så vi får övertryck av koldioxid i havsvattnet.

CO2-halten är så hög att det leder till mycker högre havsförsurning redan nu än vad man har förutspått till slutet av århundradet.

Spårat koldioxiden från land

Forskarna har undersökt ämnet aragonit i vattnet. Det är en form av kalciumkarbonat, och är byggmaterial för många små organismer med skelett eller skal. Aragoniten är inte stabil så skalen löses upp eller missbildas.

Med avancerade kemiska metoder har man dessutom spårat varifrån koldioxiden i havet kommer ifrån. Koldioxid från luften respektive land har olika kemiska signaturer.

Slutsatsen är att det mesta kommer från den tinande permafrosten.

Kan drabba djur med skal

Havet är redan på väg att bli surare på grund av den ökade koldioxidhalten i atmosfären, och det kalla ishavet är extra påverkat eftersom det kan binda mer koldioxid.

Om försurningen förstärks av flodvattnet kan det få stor påverkan på de djur- och växtplankton som utgör grunden för ekosystemet.

– Det verkar påverka hur mycket biomassa det finns på havsbottnen. Det är ju de här grundhaven som är mest produktiva, så det är ju ett område som är känsligt såtillvida.

Läs mer:

Visa

Acidification of East Siberian Arctic Shelf waters through the addition of freshwater and terrestrial carbon, publicerad i tidskriften Nature Geoscience den 18 april 2016.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer