Stäng

Vetenskap

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Svante Pääbo var den första att utvinna dna från våra avlägsna släktingar – neandertalarna. Spela videon för att se Nobelpristagarens barndomsbilder från Bagarmossen. Foto: Mats Jonstam/SVT

Svante Pääbo: Vi var den hemliga familjen

Uppdaterad
Publicerad

”Han är en äventyrare, som aldrig blivit vuxen.”

Så beskriver vännerna årets svenske Nobelpristagare Svante Pääbo som nu belönas för sin forskning på neandertalarna och denisovamänniskan.

Idag är han en superkändis i forskarvärlden men hans liv hade en mer komplicerad start

I tyska Leipzig, på Max Plank forskningsinstitut där Svante Pääbo är professor idag, möts man av en klättervägg direkt innanför entrén. Det är Svante som sett till att den byggts just där. Tills för några år sedan, när han själv fick barn, klättrade han ofta på väggen.

-Det är en bra sysselsättning som kräver att du är totalt fokuserad, säger han.

Klätterväggen är som en symbol för Svante och hans liv. Hans vänner beskriver honom som en äventyrare som ännu har barnet kvar i sig, ett socialt fenomen som får alla runtomkring att bli inspirerade och prestera sitt bästa.

Den hemliga familjen

Idag är Svante Pääbo en superkändis i forskarvärlden, men hans liv hade en mer komplicerad start.

-Vi var den hemliga familjen, jag och mamma Karin. Pappa kom bara på besök till oss i Bagarmossen på lördagar, berättar Svante.

Svantes pappa Sune Bergström, som även han fått Nobelpriset, hade nämligen hade en annan officiell familj på Östermalm i Stockholm. Även där fanns det en son, Rurik. Svante kände till Rurik men Rurik visste inget om Svante. Inte förrän de båda bröderna var 50 år kom sanningen fram.

Runstenar, mumier och neandertalare

Svantes mamma Karin såg till att den unge Svante fick odla sitt intresse för människans historia. Tillsammans besökte de runstenar i Sverige och pyramider i Egypten.

Under studietiden i Uppsala började Svante arbetet med att ta fram analysmetoder för gammalt dna.

1996 blev han först i världen med att få fram dna från vår utdöda släkting neandertalaren, och 2010 var neandertalarens hela arvsmassa kartlagd.

Den största frågan obesvarad

Idag är Svante Pääbo 67 år men har inga planer på att sluta arbete, för en fråga, den största enligt honom, är fortfarande obesvarad.

-Varför blev det vi homo sapiens som spred oss över hela världen och inte dom, neandertalarna?

Svaret hoppas han hitta genom att jämföra neandertalarnas arvsmassa med och vår.

Se mer om Nobelpristagarna i kemi, fysik och medicin i Vetenskapens värld på SVT2 måndagen den 5 december 20:00, eller hela serien Nobel 2022: Porträtten när du vill på  SVTplay.

FAKTA SVANTE PÄÄBO

Han får Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2022 för att han tagit fram hela arvsmassan från neandertalarna, samt för upptäckten av en tidigare okänd hominin, denisovamänniskan.

Svante Pääbo har också visat att vi hade sex med neandertalarna och att de flesta människor idag utanför Afrika har några procent neandertalargener i sin arvsmassa.

Svante Pääbo är grundaren av forskningsfältet paleogenomik.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.