Foto: TT

Svenska forskare genförändrar människoembryon

Publicerad

Den senaste veckan har internationella medier uppmärksammat ett svenskt forskningsprojekt vid Karolinska Institutet, där man experimenterar med generna hos mänskliga embryon.

Möjligheterna att förändra arvsmassan, och därmed egenskaperna, hos djur och växter har exploderat de senaste åren. Utvecklingen har även väckt debatt, där en av de som var med och utvecklade tekniken till och med argumenterat för ett förbud mot genetisk manipulation av människofoster. Fredrik Lanner, stamcellsbiolog vid Karolinska institutet, leder ett forskningsprojekt vid Karolinska institutet, där man med hjälp av genetiska experiment på embryon vill förstå mekanismerna bakom infertilitet hos människa.

– Som det ser ut nu är det ganska lång tid innan vi verkligen kan använda det kliniskt för att ändra i arvsmassan hos människan. Men vi tror att vi måste studera det mänskliga embryot för att förstå orsakerna till infertilitet, säger Fredrik Lanner.

Ny gensax gör det möjligt

Den teknologi som gjort det möjligt att göra förändringar i människans arvsmassa kallas CRISPR. Det är en ny och effektiv genteknik, där man har forskarna lyckats skapa en programmerbar ”gensax” som kan klippa exakt var man vill i arvsmassan hos människan. Förhoppningen är att kunna laga gener som orsakar sjukdomar, något som två kinesiska studier redan gjort försök med. I framtiden vill man även helt ta bort eller byta ut gener.

Den forskning som pågår på Karolinska institutet görs enbart i laboratorium och man använder överblivna embryon som donerats från provrörsbefruktningar. Och det är första gången man ska förändra arvsmassan hos friska mänskliga embryon.

– Teknikutvecklingen har gått väldigt mycket framåt de senaste åren,  och vi är bland de första som  utvecklat den för att försöka förstå orsaker till infertilitet hos människor.

Kopplingar till science fiction

Forskning på mänskliga embryon är i sig är en laddad fråga. Att kombinera det med genetisk förändring av deras arvsmassa är ännu mer omdebatterat. Niklas Juth, som är docent i medicinsk etik vid Karolinska institutet, säger att rädslan kan ha kopplingar till science fiction-litteratur, något som både verkar kittla och oroa.

– En farhåga är att vi förändrar vår natur och går över gränser och så att säga ”leker Gud”. Mer konkret är framtida risker, eftersom man inte vet riktigt hur man påverkar de ärftliga anlagen hos individer, säger Niklas Juth.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer